Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S Wenning: Or dbildningsfr&gor. 21
och möjligen málunautr gifva mer eller mindre goda skäl
för eller åtminstone ej lägga hinder i vägen för hans
uppfattning, medan fprunautr, skuldunautr, kaupunautr, [-fiingu-natär}-] {+fiingu-
natär}+} yrkjunautr blott med allra största svårighet lämna
plats för densamma.
Kommer så härtill, att tvenne af det bästa sagospråkets
sammansättningar på *unautry nämligen békkjunautr ’Person
som sidder paa samme Bænk som en’ och sessunautr — sessi
’Person som sidder sammen med en anden’, absolut ej
kunnat förklaras med Kocks teori, utan fått betraktas som
ana-logiombildningar, så torde pluralhypotesen stå på ganska
svaga fötter, skärskådad från betydelsens synpunkt. Att den
för formens vidkommande måste ingifva betänkligheter, har
ofvan framhållits på grundvalen af Bugges anmärkning.
Måste vi då helt och hållet öfvergifva Kocks lika
omedelbart tilltalande som enkla förklaringsförsök och kanske
sluta oss till Bugges och med tillhjälp af hvarjehanda
betänkliga medel skapa ett u af ett aga eller ig a?
Det torde ändå ej vara nödvändigt. Den af Kock
antagna principen för bildandet af ifrågavarande
sammansättningar torde vara riktig.
I de fall, där första sammansättningsledet synes utgöras
af ett fem. subst., blir saken ganska enkel. Ehuru Kock
håller för möjligt, att sgkunautr ’Modstander, Modpart’,
uppkommit af ett *sQkum nautr, anser han dock ’till följe av
ordets betydelse’ såsom mera troligt, att det uppstått ur *sgku
nautr, dvs. dat. sing, af subst, spk plus nautr. Denna
uppfattning torde vara fullt tillfredsställande. Ingen som helst
formell svårighet träder i vägen, sgku är o-stammarnas
vanliga dativform i det äldsta språket. Syntaktiska hinder
före-ligga ej, om vi bortse från dem, som Bugge sökt göra
gällande (jfr. sid. 7 f.), och i fråga om betydelsen slippa vi ifrån
det antagandet, att blott ett upprepadt mellanhafvande mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
