- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
33

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 S Wenning: Ordbildningsfr&gor.

33

Talrikare representerad och till sitt ursprung säkert
ännu svårare att förklara än typen -uligr är typen -iligr bland
adj. med suffixet -ligr. Kocks förmodan, att adj. på -iligr
skulle uppstått af sådana på -igligr, bildade af adj. på -igry
synes ej kunna bekräftas, efter hvad jag kunnat finna.
Däremot torde en del, men relativt få, ha uppstått af adj. på
-inligr bildade af adj. på -inn. Så t. ex.

kristiligr, bristinligr ’kristelig’: Jcristinn ’kristen’;

leiäiligr, leiSinligr ’afskyelig, hæslig’: leictinn ’ubehagelig’;

vœgiligr ’skaansom’: vœginn d. s.

Yidare kunna naturligtvis i ett och annat fall adj. på
-iligr vara bildade af adj. på -ill som t. ex. heimiligr
’hjemlet som værende i ens retmæssige Besiddelse’: heimill ’som
det tilkommer en at have, besidde’.

Men detta räcker icke till att förklara typen -iligr.s
stora användning. Hvar själfva ursprunget till denna är att
söka, blir i hvarje fall en obesvarad fråga. Ett försök till
svar må med en viss tvekan antydas.

De flesta adj. på -iligr, resp. adv. på -Higa synas stå i
nära sammanhang med ett subsi på -i, fem. eller neutr.
Så t. ex.

fýsiligr ’ønskelig, som man maa synes godt om’, fýsiliga
’med Lyst, begjærligen’: fýsi f. ’Lyst, Begjærlighed’;

lygiligr ’usand, usandfærdig, bedragersk’, lygiliga
’usandfær-digen’: lygi f. ’Løgn, Usandhed’;

hræsniligr ’saadan, at man vil prale med noget, rose sig
der-aP : hræsni f. ’Praleri, Skryden’;

fjplkyngiliga ’paa Troldmænds Vis’: fjplkyngi f. ’Trolddom,
Hexeri’;

leyfiligr ’tilraadelig’, leyfiliga ’uforment, uhindret: leyfi n.
’Tilladelse’;

minniligr ’fortjent eller værdig til at ihukommes’, minniliga
’med, i Hukommelse’: minni n. ’Hukommelse’.

Skulle det vara möjligt, att fem. eller neutr. subst, på
-i i’ förlitterär tid användts så pass adverbiellt, att de
understundom t. o. m. utvidgats med ändeisen -liga, hvaraf sedan
adj. på -ligr bildats, allt på samma sätt, på hvilket möjligen

arkiv för nordisk filologi xxiii, nt völjp xix. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free