Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Swenning: O r dbildningsfr&gor.
typen -uliga, -uligr till god del uppstått, och att man på så
sätt lärt sig att utan vidare betänkande till ett subst, på 4
bilda adj. på -iligr, resp. adv. på -iliga?
I ett fall tyckes det vara tämligen tydligt, att verkligen
förloppet varit det antydda. Af det såsom förstärkande adv.
fungerande, ursprungliga subst, geysi har bildats geysiliga
’særdeles, overmaade’, geysiligr ’overordentlig, særdeles stor’
(jfr. furfru: furðuliga, furtfuUgr).
Erinras må om Eddans róa námu riki ’de började ro
med kraft’ (Atlamál). Jfr. ock peir af riki rinna létu
(Hel-gakv. Hund. I).
Ett ursprungligt subst, på -i lefver ännu kvar såsom
adv. i vårt länge isl. lengi got. laggei f. ’Länge’.
Talrika adj. på -iligr, åtskilliga också på -uligr, synas ha
bildats analogiskt på liknande sätt, som Piehl (se sid. 20 f.)
antagit för subst, med bindevokalen u, dvs. att med
anslutning till sådana fall, där man jämte subst, hade ett verb,
från hvilket den oreflekterande språkkänslan kunde
omedelbart derivera adj. (adv.) som t. ex. fysiligr, -a: fysi sl :fysa v.,
man bildade adj. på -Higr, -uligr, utan att något subst, fanns,
genom att omedelbart utgå från verbet. Så torde ha
uppstått t. ex.
hrceriligr ’bevægelig, rørlig*: hræra ’sætte noget i Bevægelse’;
kyssiligr ’saadan som kan kysses, som man kan finde Behag
i at kysse’:kyssa ’kysse’;
fåguligr ’pyntelig’: fåga ’pynte’;
skipuligr ’taalelig, upaaklagelig’, skipuliga ’paa en taalelig
Maade, saavidt det gaar an uden at noget er derpaa at udsætte’:
skipa ’ordne’ m. m.
Till sist må påpekas, att stundom adj. på -ligr med adv.
på -liga bildats på samma sätt som vanliga juxtapositioner,
dvs. som om -ligr varit ett nomen, som kunde fungera
som andra led i en juxtaposition, hvarvid första ledet fick
den eljest i juxtapositioner brukliga formen. Detta
bildnings-sätt får väl anses tillhöra ett tämligen sent språkstadium.
Några exempel må anföras:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
