- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
144

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

Klockhotef: Ghrimliildsvisan. 180

om Didrik och hans kämpar (Arkiv XYI) och om
Samsons-visan (Nordiska studier, tillägnade A. Noreen).

Redan för flera år sedan har jag i hufvudsak utarbetat
denna uppsats om Grimhildsvisan, men omständigheterna hafva
hindrat mig att lägga sista handen vid densamma. Under
tiden har frågan om denna visas ställning tagits under
förnyad behandling af H. Bertelsen, Om Didrik af Berns Sagas
Oprindelse, Kbhn 1902, s. 131, och R. C. Boer, Arkiv XX,
142 ff. Då dessas åsikter icke öfverensstämma med mina
och frågans utredning är af synnerligt stor vikt, har jag
beslutat att offentliggöra det resultat, till hvilket jag
kommit.

I DgF IY 600 yttrar Bugge som sin åsikt, att
Grimhildsvisan är en omformning af en nedertysk visa — och
ansluter sig alltså till Grundtvigs mening — men tillägger,
att den senare stått i nära förhållande till Nibelungenlied,
och öfverlämnar åt tyska forskare att bestämma, om
Grim-hild genom flera led har utgått (’stammet’) ifrån
Nibelungenlied, eller om den har stått i närmare förhållande till de
folkvisor, på hvilka Nibelungenlied är grundad. Steenstrup,
Yore folkeviser s. 93, och Bertelsen, anf. arb., s. 131,
upprepa Bugges uttryck: ’nært forhold til Nibelungenlied’, men
yttra sig icke om, huru detta nära förhållande skall förstås.
Boer, anf. arb., s. 171, har härledningen nedertysk källa —
nedertysk visa — dansk folkvisa och ställer sig alltså helt
och hållet på Grundtvigs ståndpunkt.

Det är alltså på tre olika håll, som man sökt finna
Grimhildsvisans källor:

1. Nibelungenlied — omedelbart eller medelbart.

2. Äldre tyska dikter, som ingått bland
Nibelungenlieds och |>id"rekssagas källor.

3. |>idrekssaga eller svenska Didrikskrönikan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free