Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grimhildsvisan.
Ingen af de gamla folkvisorna har ådragit sig så stor
uppmärksamhet som den af Grundtvig under titeln Grimilds
Hævn utgifna (DgF I 44—50). Den tillhör den grupp af
visor, som behandla de ämnen, som beröras i Nibelungenlied
och |>idreks saga, och därtill den mest spännande episoden
i denna cykel, nibelungarnes (niflungarnes) undergång.
Någon större meningsskiljaktighet om denna visas
ställning till andra framställningar af samma ämne kan ej sägas
vara rådande, utan Grundtvigs åsikt om dess afhängighet af
en nedertysk visa har blifvit godkänd af nutidens forskning.
Ett enda försök att häfda en annan ståndpunkt har
visserligen gjorts af G. Storm i Sagnkredsene om Karl den store
og Didrik af Bern, där han vill härleda visan från den
svenska Didrikskrönikan, men sedan Grundtvig ’förklarat
Storms försök för en "uholdbar Hypothese", for "et umuligt
Paradox", som vänder upp och ned på alla "Kjendsgjerninger"
och trotsar "al sund Fornuft" (DgF IY 586) och därjämte
S. Bugge lagt sitt tungt vägande ord i vågskålen till förmån
för den grundtvigska ståndpunkten (DgF IY 595—600),
har hvarje opposition mot densamma öfvergifvits *).
Grundtvig menar, att alla de folkvisor, som röra sig om
de ämnen, som behandlas i |>idreks saga, hafva ett och
samma ursprung, nämligen de lågtyska visor, hvarifrån sagan
antagits härleda sig. Att detta ej kan vara fallet
beträffande två af dem, har jag visat i mina uppsatser om visan
*) Sedan detta skrefs, har Schück, Studier i Nord. litt.- o. rel.-hist., I,
212 not., uttalat den åsikten, att visorna om Didrik grunda sig på muntliga
berättelser af hanseatiska köpmän i Visby, Köpenhamn och Stockholm.
Detta kan icke gälla åtminstone om Didriksvisan, Samsonsvisan och
Grimhildsvisan.
jlrkit för nordisk filologi xxiii, ny följd xix.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
