Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Kock: Anmälan.
broþar har ursprungligen icke funnits i Cod. bur., utan på i fråga
varande ställe har ursprungligen stått brøpar, som genom
utskrap-ning senare ändrats till broþar (II § 76). Dat. brøpar i denna
hs. är identisk med isl. dat. sg. br6pr, och någon fsv. dativ bropar
har icke använts. Någon genitivform "tes" till pron. pæn finnes
ej, utan "tes" är att läsa tel (II, 136; I, 30). Enligt II § 119
finnes ej någon ack. pl. m. penne i Cod. bur. Med sådana exempel
för ögonen bör man besinna sig mera än en gång, innan man
bygger något på den ena eller andra "formen", som någon enstaka
gång ur någon enstaka handskrift antecknats.
Under dessa förhållanden är det överraskande, att O. själv
s. 128 f. vill i det blott en gång anträffade uttrycket mcellan tua
stapa se en genitiv tua, som annars ingenstädes finnes, och att
han vill stödja denna genitiv med det från SML. en gång
antecknade pa, som hittills uppfattats som skrivfel. O. anför själv från
Cod. bur. tre (om också icke fullt likartade) exempel på mællan
med ackusativ, och det är för mig otvivelaktigt, att även tua stapa
är ackusativ, under det att pa i SML. endast är skrivfel.
Det har för mig varit glädjande se, att lektor O. anslutit
sig till av mig förfäktade åsikter i åtskilliga under senare år
debatterade spörsmål. Detta är fallet icke blott i den nyss nämnda
a-o ra ljudsfrågan och frågan om pass. participier av typen brutin
etc. (Beitr. XXIII, 484 ff.), utan också beträffande den samnord.
behandlingen av u och i framför r (prep. ur: or-, íru : eRU ’aro’
etc. Ark. nf. XI, 347 ff.) samt beträffande den samnord.
behandlingen av u och i vid förlust av följande nasal konsonant (*funs
>füs, prep. in med fortis etc. Ark. ib. 323 ff., 336 ff.); så
ock vidkommande härledningen av ordet kväll m. m.
Jag övergår till att belysa några spörsmål, hvilka förf.,
enligt min åsikt, icke eller blott ofullständigt lyckats utreda.
Enligt förf. har den i den senare fsvenskan tillämpade
ljudlagen, att i i öppen stavelse övergår till e, ännu icke tillämpats i
Cod. bur. (jmf. ovan 191). Härvid bereder emellertid ordet
h<él-uete honom svårigheter. I hs. finnas nämligen en gång hæluetis
gup och en gång hceluetes, således med en utveckling hælvite>
hœlvete, och han yttrar därom, att han ser ingen annan utväg för
dessa två skrivningars förklarande än att i dem se exempel på
den senare ljudövergången i ;> e.
Härvid förbiser förf., att hœlvtte: hceluetes (hæluetis gup) icke
är likställt med ord sådana som hita, limi etc. med i kvar i öppen
stavelse. I nysvenskan uttalas helvete vanligen såsom ett formellt
enkelt ord med fortis på första, levissimus på andra och levis på
tredje stavelsen (fakultativt såsom ett formellt sammansatt ord med
fortis på första, semifortis på andra och levissimus på tredje
stavelsen). Då man nu besinnar, att i Cod. bur. vokalbalansen
till-lämpas på den ursprungligen långa avledningsändelsen -lik (så att
t. ex. guplik- blivit ett formellt enkelt ord med formen guplek etc*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
