Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Anmälan.
193
(ex. diœrf men hiarta, iamn; se de av mig i Ark. nf. I, 371 ff.
framställda reglerna). Förf. hade såsom ytterligare stöd härför
kunnat framhålla, att en utveckling ia- >- ice- med långt eller
förlängt a-ljud (således vid samnjanträ,ffande av de två för
bevarande av a-ljudet gynnsamma omständigheterna) i hela Cod. bur.
finnes blott fyra ggr, nämligen i i<ete, iættar, iœrne, iœrnom,
hvartdera påvisat blott en gång. I sammanhang härmed giver 0. en
beaktansvärd förklaring av stavningen þiena med ie i Cod. bur.
(i motsats till den.fsv. normalformen piœna ’tjäna* med ice). Han
tänker sig, att detta beror på direkt inflytande från
medelneder-tyskan, där subst, dieneste (men dock ej motsvarande verb)
påvisats med ie.
I Medeltidsordspråk blir slutljudande l vokaliskt (eller får
parasit vokal framför sig), när det föregås av konsonant med stämton
(fughl > fughil etc.), men icke, när det föregås av konsonant utan
stäm ton (ræd etc., Kock Medeltidsordspråk I, inledn. 46). O.
visar s. 81, 83, att man i överensstämmelse härmed i Cod. bur. har
fughul ’fågel’ med parasitvokal, men däremot ræd, solgisl.
S. 106 framhålles, att i bestämda formen av dat. sg.
kort-staviga maskulina trots vokal balansen hava formen -mom
(<daghe-nom, hœrenom etc., dock syninom), under det att kortstaviga neutra
använda blott -ino (ej -eno; harino, scipino), och .0. förklarar detta
riktigt: åtskilliga maskuliner saknade ändelse i obestämda formen
av dat. sg. (ex. dat. dagh), under det att neutrerna blott mera
sällan sakna ändelse i denna form.
Cod. bur. använder pusand : pusanda, hundrap : hundrapa
enligt normen fæm pusand mæn, men pusanda mæn; alltså former
utan -a, när ett räkneord föregick pusand, hundrap, annars
pusanda, hundrapa. O. ser orsaken däri, att i uttryck sådana som
ællevo pusand orden pusand, hundrap framstodo för medvetandet
såsom substantiv, hvarför de bibehöllo de neutrala substantivens
böjning; "när intet räkneord föregick, gledo hundrap och pusand
ned till full jämställdhet med vanliga grundtal och antogo då
formen på -a". Denna förklaring synes mig emellertid vara
tvivelaktig. I fall det hade stått klart för språkmedvetandet, att
hundrap och pusand voro neutrala substantiv, hade man dock
väntat, att de normaliter efterföljdes av genitiver, men enligt hvad O.
s. 130 upplyser, finnes i Cod. bur. blott en gång en konstruktion
sådan som atta pusand manna; vanligen brukas fcem pusand
aar etc.
Det är en tillfredsställelse konstatera, att genom 0:s
minutiösa undersökning av handskriften åtskilliga underhaltiga former
blivit skaffade ur världen, dvs. "former", hvilka uppgivits någon
enstaka gång förekomma, och som därför blivit förtecknade och
stundom även "förklarade" i vetenskapliga skrifter, men som
antingen alldeles icke existera eller tillkommit på sådant sätt, att de
sakna all betydelse. Jag nämner blott följande. Någon dat. sg.
ARKIY FÖR NORDISK FILOLOGI XXIII, NT FÖLJD XIX.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
