Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Kock: Anmälan.
sami, nom. bardaghi etc., ehuru orden böra hava havt fortis på
första stavelsen, semifortis på penultima och levissimus på ultima.
Jag anser mig a. st. hava angivit den riktiga orsaken härtill: nom.
pl. tami (till tamber) etc. hade enligt balanslagen ljudlagsenligt -i;
ändelsevokalen -i bibehölls genom påvärkan från simplex t. ex. i
nom. pl. otami och vidare genom analogi-inflytande i ord sådana
som undersami.
Förf. sammanställer s. 104 de fall, då maskulina substantiv
sakna nominativens r i bestämda formen sing.: biscopen 16 ggr,
kunugen 42 ggr, pæningen, Mærken, cristendome[n\, hvartdera en
gång (i motsats till de normala eldren, gæstren etc.), och han har
samlat uppgifter härom även från andra fsv. skrifter. Så anträffas
i DL. kuningin 2 ggr, men eprin\ i VML. fiorpongen, pripiongin
(och i hs. E biscopin), dock även piufwen och i hs. O æsten; i
BjR. kunungin, marlcnæþin men gestrin etc. Han är tveksam om
huru denna tidiga förlust av nom. ~r- bör förklaras. Han menar,
att det kanske icke är en tillfällighet, att de fall, där r saknas i
Cod. bur. (med undantag av kiærken) äro ord, i hvilka r skulle
följa på en stavelse utan fortis. Dock har enligt hans åsikt ingen
ljudlagsenlig förlust av r inträtt, utan "kanske har
ackusativfor-mens inträngande i nominativen dialektiskt skett tidigast i ord,
där den stafvelse, som föregick suffigerade artikeln, var
icke-huf-vudtonig, och orsaken härtill varit benägenheten att undvika
kon-sonanthopning i den icke-hufvudtoniga stafvelsen". Alternativt
tänker han på nedertyskt inflytande; orden biskoper och
avlednin-gar på -(in)ing, -(n)ung, -dom anser han hava varit utsatta för stark
tysk påvärkan.
Det är dock tvivelaktigt, om här motvilja mot
"konsonant-hopning" i midljud i stavelse utan fortis spelat någon roll; i ord
sådana som marknap[r]in, biskop[r]in kan man ju ej tala om någon
hopning av konsonanter, då blott två konsonanter skulle stå
bredvid hvarandra. Att tänka på speciellt tyskt inflytande på
bestämda formen går icke för sig.
I alla händelser hava vid den tidiga r-förlusten följande
omständigheter spelat en roll. Det är i Cod. bur. väsentligen blott
i orden kunugen, biscopen, som r saknas. Som bekant är det en
allmän regel i fsv., att titlar framför namn sakna nominativ-märket
-er, t. ex. konung Ol aver, bi skup Olaver etc., tydligen emedan
orden i dylik ställning voro relativt oakcentuerade. Stundom
brukas titlar även efter namn utan nominativ-märke; då man normalt
sade konung Olaver, så tillät man sig även att stundom säga
Ola-ver konung etc. Då således den obestämda formen i nominativus
stundom hette konung (kunung), biskop, så är det naturligt, att
denna omständighet till god del gav upphov åt bestämda formen
kunu[n)gen, biscopen i nominativus. Härtill kom även dels
inflytande från ack. best. form kunungen, biscopen (: obest. form kunung,
biscop), dels obenägenhet mot midljudånde böjningselement; jmf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
