Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordlander: Anmälan. 28?
berget", hvarvid är att märka, att "pilgrim" i orten har
betydelsen af flykting och att berget är uppkalladt efter en s&dan, som
där slagit sig ned och börjat odla jorden, s. 52. Dessa exempel,
som tagits nr högen, visa mer än väl, hura viktigt det är för
namnforskaren att vara grundligt förtrogen med alla förhållanden
i den trakt, med hvars namn han sysselsätter sig.
Beträffande tolkningen af de äldre ortnamnen kan man i ät-
-skilliga punkter hafva svårt att instämma med förf. Så beträffande
själfva landskapsnamnet. Tidigare har anm. sammanställt detta
med bynamnet Herrö, Hœrröö 1442, men häremot anmärker förf.,
att den urgamla traditionen förlägger den första kolonisationen
icke dit, utan till en ort 6 mil västligare. I allmänhet torde det
emellertid förhålla sig så, att det ej just är det allra först
befolkade stället, som lånat sitt namn åt större eller mindre områden,
utan den hedern har nog tillfallit den orten, som först Att någon
större betydelse. Enligt förf. var Herrö just en sådan såsom
"en af Svegsbygdens äldre byar, om ej kanske den äldsta", s. 49,
såsom en af landskapets förr och nu mera framstående byar på
grund af vackert läge och välmående befolkning, s. 51, och såsom
boningsort för åtminstone en af Svegs äldre kyrkoherdar, s. 52.
Då nu denna by ligger vid Herjåns utflöde i Ljusnan och längre
upp vid samma å ligger en fábodvall med namnet jöär-vall, blir
däraf alldeles tydligt, att denna å först hetat Hära, ett i Norge
vanligt flodnamn, jfr byn Häre i Medelpad vid en å med ett näs,
f/arnäsetkalladt, se mina Norrl. saml. s. 242. Efter denna å har
så dalgången uppkallats, och socknen skrifves också (Lille) Herdál
år 1407, s. 105. Men efter byn Herrö har landskapet sitt namn,
Heriar-dalr 1273, hvilket belyses af formen Hereia-dal 1372 (s. 29),
af förf. också riktigt sammanställd med bynamnet. *Häras
dalgång har blifvit kallad Här-dalen, Ljusnans åter, efter byn Härö,
Her(ö)ija(r)-dalr, Men då skillnaden mellan båda namnen varit
obetydlig, har man ansett nödigt att till det förra namnet lägga
"Lille" 1407 och . sedan nästan alltid. Att den lilla Herjåön,
såsom förf. antager, skulle lånat sitt namn åt det närbelägna Herrö,
är fast otroligt.
Med afseende på behandlingen af sockennamnen ha vi föga
att erinra. Bland fornforraerna af namnet Sveg s. 89 saknas den
s. 157 nämnda Sweigher sonk, hvars gen.-ändelse visar, att, såsom
anm. förut framhållit, isl. svei gr, m. krökning, här föreligger.
Några byanamns tolkning synes oss betänklig, t. ex. Glöte, Gl’óthœ
1420, af glött, trång öppning (s. 84), Ulfkällan, Alrarhœlldu 1273,
af al, trädet (s. 63), B&nsjö efter den i Sveg 1273 nämnda
Her-julfsättlingen Rafn (s. 95) och Kolsäter, Kolsœter 1426, af (smides-)
kol, kol-vallen (s. 74). Beträffande det sista namnet gillar förf.
ej anmälarens tidigare tydning af det såsom Kols bostad» Att
ett mansnamn dock ingår i ortnamnet, är lika säkert, som att de
jämtländska namnen Biörnsgårdh 1568 i Hammerdal, Stensgårdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
