- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
366

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

366

Kock: Adj. pfi, -likin.

Fl., Al. finnes). Såsom nämnt har Jessen velat förklara
mangen såsom en hopväxning av nom. mang och obest.
artikeln en, till hvilken åsikt Noreen anslutit sig. I
Skandinavisches Archiv T, 30 har jag anmärkt, att det är möjligt,
att mangen i det senare språket (sedan obest. artikeln
kommit till allmän användning) delvis har detta ursprung, dock
så, att margen {margin) fått denna form till god del genom
påvärkan av œngin (och andra pronomina: hwarghin, hwarin
etc.).

Jag skall här framhålla en annan omständighet, som
kan hava framkallat formen mangen (margin). Isl. mangr
fsv. manger är identiskt med ags. manig, got. manags och
har på urnord. tid hetat *mani$aR, fakultativt kanske
*mana-5aR\ i SML. anträffas ännu manigli, och i Den vises sten
(h8kr. från 1379) 8: 9 finner man ack. manighin visan man.
I de synkoperande kasus ack. s g. m. etc. fick man ljudlagsenligt
mangan etc. I nom. sg. etc. kvarstod däremot ljudlagsenligt
ändelsevokalen i manigh-, *managh- med levis på andra
stavelsen. Genom inflytande från dylika icke synkoperande
kasus har vokalen ofta återinförts i ack. sg. (jmf. fsv. ack. sg.
helaghan etc. efter helagher i st. f. det ljudlagsenliga hcelghan),
så att man fick *manighan med fortis på första, levis på andra
och levis8imus på tredje stavelsen. Med denna akcentuering
blev *manighan ljudlagsenligt till *manighen, manighin (jmf.
brutlikan > brutliken > brutlikin), eftersom just de ovan s.
362 anförda villkoren för utvecklingen brutlikan > brutliken
> brutlikin även funnos hos *manighan. Ur *manighen
manighin uppstod genom inflytande från mangan, mangom etc.
formen mangen (mangin). Det synomyma marghin kan hava
påvärkats av mangen (mangin).

Lund.

Axel Kock.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free