Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177 Hjelmqvist: Var Hallfrectr arian?
165
Tredje versradens ord om Kristi välde erinra äfven om
bibliskt språkbruk. Kristi rike omtalas t. ex. i Lukas 1: 33,
Koloss. 1: 13, 2 Petri 1: 11. Och alldeles särskildt erinra
de just om den psalm, som nyss citerats. Messias säger där
i v. 5: Ego.. constitutum sum rex ab eo [Gud] super Sion,
montern sanctum eius och i v. 8 säger Gud till Kristus:
Postula a me, et dabo tibi gentes hœreditatem tuam} et
pos-sessionem tuam terminos terrœ. I det följande talas det om
Sonens stränga regering; Beges eos in virga ferrea, et
tam-quam vas figuli con/ringes eos.
För min del kan jag ej tro det vara en tillfällighet, att
såväl i Hallfredsstrofen som i Psalm 2 talas om Sonens
(Herrens) vrede och om Kristi rike, som sträcker sig utöfver
jorden (länderna). Överensstämmelsen talar för, att
Hallfredr verkligen hört denna psalm eller något tal, där den
citerades 1).
Att Hallfredr säger sig bedja Kristus om hans kärlek
(eller nåd), beror troligen på inflytande från kristet språkbruk.
Jfr t. ex. följande citat från Antonius Saga: Optliga på er
ek var af dioflvm barðr, savng ek pessi ord: Nullus me
se-parabit a caritate Cristi, eingi man mik mega fra skilia Kristz
ast, Heilagra Manna Sögur 1: 78 [jfr Rom. 8: 35] 2).
Innehållet i halfstrofen förefaller måhända väl mycket
dogmatiskt-teologiskt, för att rätt passa i en dikt. Att Hall-
*) På grund af den kristendomskunskap, som Hallfredr enligt min
mening visat i halfstrofen i fråga, anser jag det ej osannolikt, att hans
för-komna dikt uppreistardråpa verkligen behandlat skapelsen, såsom Vigfusson
förmodat. Jfr dock F. Jónsson, Lit.-hist. 1: 562.
2) Möjligen har man att i Hallfreds svanesång, Fornsögur 114, där
han s&ger sig blott rädas för helvetet (veit ek at vætki of sytig nema
hrœ-étumh helvitt) finna en genklang af Matteus 10: 28 (et nolite timere eos
qui occidunt corpus, animam autem non possunt occidere; sed potius timete
eum, qui potest et animam et corpus perdere in gehennam), Lukas 12: 4 f.
(Ne terreamini ab his, qui occidunt corpus et post hæc non habent amplius
quid faciant. Ostendam autem vobis, quem timeatis: timete eum, qui
post-quam occiderit, habet potestatem mittere in gehennam; ita dico vobis, hunc
timete).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
