Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Hjelmqvist: Var Hallfrectr arian? 165
fredr hår talar om Kristi gudom och hans
väsensgemen-skap med Fadren, har emellertid många motstycken i den
isländska religiösa diktningen fr&n senare tider, där dogmer
besjungas p& ett för den moderna läsaren stundom föga
njutbart sätt. Treenigheten t. ex. beskrifves i flere olika
skalde-kväden, se de af Kahle i Arkiv 17: 122 f. anförda
exemplen, till hvilka kan läggas uttrycket eining i prenninguf
som förekommer i Nikolasdrapans stef (Snorra Edda A. M.
2: 208). Kristi båda naturer framhållas af Eilifr
Kúlna-sveinn (12 århundradet?), som säger om Kristus: maðr er
hann ok gtdf (Snorra Edda A. M. 1: 448), och i Liknarbraut
24 samt Lilja 34. Se vidare Kahlas afhandling i Arkiv 17.
Hallfreds verser om Kristus äro, menar jag, en
förelöpare till de ej få isländska kväden, som behandla det
kristna trosinnehållet. De äro också en reflex af den
kristendomsförkunnelse, som Hallfredr och hans närmaste lärare
fått höra af missionärerna i konung Olofs omgifning: dessa
hafva förkunnat Kristus såsom den väldige härskaren *),
konungen öfver jordens länder, fruktansvärd i sin vrede, men
de hafva också talat om hans kärlek, hans nåd, som var
mäktig att beskydda hans anhängare, om hans väsensenhet
med Fadrøn och hans gudom.
Enligt traditionen skall konung Olof, sedan han åhört
den strof af Hallfredr, hvars sista hälft de här behandlade
verserna utgöra, ha berömt skalden och sagt: "detta är
utmärkt väl kvädet* [sligt er alluel ort], se Flateyjarbók 1: 327
(jfr Fornsögur 95, Fornmannasögur 2: 53, där berömmet år
mindre starkt).
Huru underligt, om en sagoförtäljare låtit den store
kri-stendomsbefrämjaren, som så mycket stått i beröring med
*) Jfr Hammerich, De episk-kristelige oldkvad hm de gotiskt folk
186 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
