Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Kock: Etym. anin&rkningar.
Jag ser i -val i grundval ett låneord, identiskt med det
från lat valium lånade fsax. wal ’vägg’. Med en grundval
menar man just en grundvägg eller en grundmur. Det
ligger naturligtvis intet underligt däri, att det
byggnadsverksamheten tillhörande -val ytterst är ett latinskt låneord, då
detta som bekant är fallet med t. ex. mur.
När åter det lat. valium fsax. wal (pl. wallös) i
svenskan fått kort /-ljud (och i nysv. långt tf-ljud), så lägger detta
icke hinder i vägen för ovanstående uppfattning. På
väsentligen liknande sätt motsvaras nämligen det ital. ballo, fra.
bal (med kort a), nht. ball, da. hal (med kort a) av nsv.
bal ’dansfest’ med långt a- och kort /-ljud. Jmf. även fra.
balle med mnt bale nysv. bai ’varupacke’, fra. quereile >
nsv. grål (om k-: g- se Kock i Ark. nf. XVI, 53 f.).
Sedan jag gjort dessa iakttagelser, finner jag följande i
Falk och Torps Et ordb. I, 253: "Grundvold, sv. giundcal,
oldn. grundvpllr (grutifvpllr) "fundament" = ags. grundwealP.
Att dömma av denna korta notis hava väl även dessa förff.
fattat (grundjval såsom ett låneord. Då ags. har det
sammansatta grundweall ’a foundation9 (i Ormulum grunndwall),
så är väl det nordiska ordet lånat såsom kompositum, och
Í8l. grundvpllr, da. grundvold beror på anslutning till simplex
VQllr, vold.
Pronomenet han.
De flä8ta lingvister torde i våra dagar anse isl. hann
fsv. han vara identiskt med det gr. Kfjvog Denna
etymologi är väl formellt möjlig, men det vore onekligen högst
förvånande, om detta gr. Kfjvog skulle finnas kvar endast på
nordisk språkbotten, under det att ordet gått förlorat i alla
övriga germanska språk.
Tydligen vore det synnerligen önskvärt, om man kunde
identifiera han med något pronomen, som finnes även i
andra germanska språk, eller med andra ord: om man kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
