Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Sam Jansson: Anmälan. 208
mera ingående motivering hänföra till 1100-talet på grund av de
många ålderdomligheterna i språk, rättskrivning och
bokstavsformer. Handskriften tillhör den skola, som närmast anslöt sig till
latinska alfabetet, och mycket av det ålderdomliga förklaras därav
och av en tydligen mycket noggrann efterbildning äv äldre
förlaga. Till Gks. 1812, vilken i anslutning till resonemanget i
"Småstykker udg. av Samfund etc." sättes till o. 1185, anföres
Ludv. Larssons upplysning, att hskr. skiljer mellan u och v i resp.
halvvokalisk och kons. funktion. Denna upplysning förlorar i
intresse, om man observerar, att det allmän-europeiska bruket, som
en tid godtyckligt vacklat mellan u och v, nu börjar föredra v i
uddljud, medan u efterhand allt mera inskränkes till ordens inre.
"Præsteskråen" i samma hskr. bestämmes noggrannare till senast
o. 1220, emedan handen är densamma som den, vilken i
kalendariet slutar med år 1222. AM 655, IX, utan närmare motivering
bestämd till före 1200 liksom Gks 1347, visar oregelbundenhet i
behandlingen av es: er, vilket tyder på skilda original för de olika
legenderna. Agrip, AM 325, II 4:to, betraktas i överensstämmelse
med F. Jonsson som isländsk avskrift med isl. original. De
egendomligheter, som givit anledning till tro på norsk skrivare eller
original, kunna ju bero på en mellanhand eller kanske snarare på
författarens ingående bekantskap med norska (tröndska) skrivvanor.
AM 162 A fol. Egils Saga sättes enl. F. Jonsson, till o. 1250 och
isländsk trots det något främmande utseendet. Konungsboks, Gks
1157, huvudhand flyttar på grund av likheten med de båda
följande ett årtionde ned i tiden, 1260—70, vilket stämmer med
Maurers datering enl. rättshistoriska grunder. Det mesta av
Sta-ctarhólsbók (AM 334 fol.) och Kringla (Holm. 9 fol.) antages
skrivet med samma hand. Likheterna i ortografi och förkortningssätt
äro också många, men såväl bildningen av de enskilda bokstäverna
som pennföring erbjuda flera skiljaktigheter, så att det gott kan
vara tvenne, men i varje fall samtidiga skrivare. För datering av
Kringla har man den hållpunkten, att den slutat med ett
Skälda-tal med uppgifter, som bestämma avskriften till 1265—80. Stadar»
hólsbók åter innehåller även Järnsida, sannolikt skriven ungefär
samtidigt med det övriga och detta rimligtvis mellan 1271, d&
Järnsida fördes till Island, och 1281, då lagen avlöstes av Jónsbók.
Skrivaren av AM 310 é:to, Olavssaga, betraktas även av
Kålund som norrman. Enl. Hægstad är hskr. sydvest-norsk.
Jämför Celanders utförliga framställning i hans synnerligen innehållsrika
avhandling "Om övergången av ít>dn. Holm. 6 föl., Barlaams
saga ok Josaphats, bestämmes med anledning av "forskjellige
ortografiske besynnerligheder, som er fremmede for klassisk sprog"
till 1200-talets senare hälft, särskilt som den måste antagas
författad så sent som o. 1255. Fagrskinna-frsLgmeritet, No. RA 51, har
av misstag på själva provet daterats till 1200-talets senare hälft,
vilket nu rättas till o. 1250 (så ock F. Jönsson) i enlighet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
