Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 Kock: Till Ark. nf. XX, 197 f.
303
"nyslavisk" vadljati "vædde"; den Læser, der er skarpsindig nok
til at gætte, at nyslavisk skal betyde "slovensk", behøver ikke
ud-trykkelig at göres opmærksom på, at det anførte Ord er et sent
Lån fra Tysk.
Det er mit Håb, at ovenstående Bemærkninger må kunne
komme til Nytte ved en eventuel anden Udgave, som Ordbogen
fuldtud fortjener at opleve. Derimod kan de ikke bruges som
Målestok ved Bedöm melsen af Bogen, der ikke må måles efter sine
Fejl, men efter sine mange uvurderlige Fortrin.
København d. 24. Oktober 1906.
Holger Pedersen.
Till Ark. nf. XX, 197 f.
Enligt hvad prof. A. Noreen i brev och lektor Th.
Hjelmqvist muntligen framhållit, översättes Huri eks-ras i första uppl. av
aen forres och E. Meyers "Valda stycken" s. 296 med ’ras af en
tjäderlek’ (hvilket av mig blivit förbisett) och forst i andra uppl.
(till följe av Tamras anmärkning i Ark. nf. XII, 162) med ’ras av
en lekande tjur?’ I överensstämmelse härmed är mitt uttalande
8. 197—8 att ändra, enligt hvilket översättningen ’ras av en lekande
tjur?’ skulle givas "ännu *) i andra upplagan". — Till stöd för
uppfattningen av tiur- i tiurleks-ras såsom ’tjäder-’ (en uppfattning,
som således tidigast framställts i första uppl. men övergivits i andra
uppl. av nämnda skrift) ber jag emellertid att, utom det i Ark. nf.
XX, 197 f. av mig meddelade, ytterligare få anföra följande.
Tamms betänklighet emot att fatta tiur- såsom ’tjäder-’,
emedan ordet måste läsas enstavigt, är ej svår att undanrödja. Då
det norska tiur i Danmark, åtminstone ofta, uttalas tjur (enstavigt,
jmf. stavningen tjur t. ex. i Saaby Dansk Eetskrivningsordbog),
så kan ordet hava inlånats till Sverge med liknande uttal.
Men även om — såsom väl troligt är — tiur är ett inhemskt
svenskt ord, är uttalet tjur lätt begripligt. Jag erinrar nämligen
om följande. I de allra flästa svenska bygdemål har intervokaliskt
fsv. ð förlorats, t. ex. spae ’spade’ (Lundeli i Sv. lm. I, 27,
Hes-selman Sveamålen s. 39). Därför blev motsvarigheten till isl.
pipurr (Norrbottensmålets tidur) i de allra flästa svenska bygder
ljudlagsenligt till tiur (tvåstavigt). Kolmodin, som skrivit i fråga
varande dikt, var född i Nysätra i västra Uppland, men jag
lämnar oavgjort, om formen tiur tillhörde hans egen hembygd, eller
om han hämtat den från andra trakter. I västra Uppland är
enligt Hesselman förlust av ð något vanligare än i de flästa andra
1) Först här spärrat.
arkiv för nordisk »ilologi xxiv, nt »o ud xx.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
