Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
386 Lindroth: euu i nord. spr.
säkra spår af böjning efter 3:dje starka afljudsklassen
(ur-sprungl. höra de till den 2:dra):
fnor. bryggia (se Noreen Altisl. Gr.3 § 485 anm. 6),
fsv. bryggia (i äldre tid genomgående starkt) ’brygga’.
Motsvarigheter äro: fhty. briuwan st. v., fsax. breuwan, ags.
bréowan st. v.
isl. gyggua (1. gyggia) ’skrämma’, utan känd
motsvarighet i andra språk. Jfr Noreen sist anf. st.
isl. tyggua ’tugga’ (jfr Noreen anf. arb. § 483 o. anm.).
Jfr (?) fhty. kiuwan st. v., ags. céowan st. v. Om det
motsvarande fsv. verbet se strax nedan.
Ursprungl. torde också isl. hryggua, hryggia ’bedröfva’,
fsv. ryggia sik *) (endast belagdt i pret.) höra hit, oaktadt
det endast är kändt såsom svagt verb (se Noreen Altisl. Gr.3
§ 506 anm. 2, Altschw. Gr. § 550, 2 slutet). Jfr fhty.
(h)riuwan st. v., fsax. hreuwan st. v., ags. hréowan st. v.
De samgerm. formerna af dessa verb äro:
*breuuany %euuan, *teuuan (? med afs. på
begynnelsekons.), (*hreuuan). De former med ygg(u) som i nord. språk
enstämmigt svara emot dessa äro enligt min mening de
ljud-lagsenliga. Yi känna icke någon biform med *øgg eller *ioggy
som vi ägde skäl att vänta. Visserligen anser Noreen Altisl.
Gr.3 § 483 anm., att fsv. tiugga (^ tugga sv. v.) återgår på
ett brutet *teggua (närmast alltså < tigggua). Denna mening
bör emellertid vika för den tidigare (Aschw. Gr. § 127, 1)
af N. uttalade, enligt hvilken iu representerar den östnord.
brytningen af y. Utvecklingen alltså: Heggua > *tiggua >
tyggua > tiugg(u)a. Förhållandet mellan det isl. och det fsv.
*) Söderwall skrifver ryghia sik. Detta är väl särskildt med hänsyn
till skrifningen ryiandhe Lg 3,646 och ryelig hos adj. Att verbet (ursprungl.)
är identiskt med det isl., är icke blott troligt på grund af bet., utan styrkes
äfven i någon mån af skrifningen ryggilse (hos det närstående subst.). Hur
det uttal med g som uppenbarligen (därjämte) har funnits — därom vittnar
också mängden af skrifningar med gh — skall förklaras, är vanskligt att
afgöra. Jfr Noreen .Altschw. Gr. § 273, 2, där ryghelikin antages bero på
lån från mit. rüwelik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
