Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
386 Lindroth: euu i nord. spr.
Jag har nu framställt en del invändningar mot att läsa
Siktriuk såsom bruten form och därmed mot en brytning
efter r öfverhufvud. Därvid har jag hela tiden utgått från
Kocks egen teori, att det är i som brytes. För den som
af-visar denna senare uppfattning, har ju hela denna bevisföring
i själfva verket, som nämndt, varit öfverflödig.
Låtom oss nu — eftersom vi just varit inne på saken
— med hänsyn till brytningsfenomenet i dess helhet fråga
oss: hvilket är sannolikast, att brytning sker i och med
bortfallet af u eller redan tidigare? Denna frågas besvarande
sammanhänger med besvarandet af denna andra: har i yggu u fallit
ljudlagsenligt eller ej i östnord.? Denna fråga vågar jag icke
gifva något bestämdt svar på. Emellertid känner jag mig
öfverhufvud benägen att tro bortfallet af u hos adj. — utom
efter u och o — vara analogiskt efter de rena a-stammarna
(jfr Kock Ark. XII, 244 f.). Detta innebure då, att i yggu
brytning måste ske innan u fallit. Men ha vi så fått iuggu,
kunde ju i detta fall u sedan falla ljudlagsenligt efter w,
försåvidt den tillämpliga samnord. ljudlagen haft fortfarande
giltighet i östnord. Antagandet, att u fallit först efter
brytningen innebure också, att samma u såsom kvarstående (i
förbindelse med föregående gg) först verkat omljud och sedan
brytning. Men häri ser jag ingenting orimligt. —
Så vidt jag kan se, finnes icke någon enda form, som
talar emot, att utvecklingen af ljudförbindelsen euu varit den
ofvan framställda. Funnes verkligen det isl. starka verb
hnøggua (utan biform med annan vokalism), som tidigare
antagits existera, vore det onekligen en oväntad form. Nu
är emellertid den rätta formen hngggua (se Noreen Altisl.
Gr.3 § 74, 7, § 485 anm. 3 o. där citerad litt.; senast Kock
Sv. ljudhist. I, 417)
*) Skulle nu en form *hnøggua jämte hngggua anträffas, kan den
dock lätt förklaras från pres. sg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
