Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindqvist: Till Ä. VGL-.s textkritik. 366
andra komponenten i bunkabitœr, skola vi först kasta en
blick på första sammansättningsledet.
Detta är bunke, en mask. an-stam, som Collin-Schlyter i
Gloss, översätta med "skeppsdäck" och Schlyter i Ordb. med
"skeppsdäck och till äfven tyrs äfven lastrummet under däck".
Som ett annat ord för sig har han i Ordb. bunki m. "hög, prov.
bunke". Söderwall sammanför betydelserna "last" och "hög"
under ett och samma ord: bunke och översätter: "hög, hop; last,
lastrum (på ett fartyg)". Om motsvarande ord i isl. yttrar
Fritzner2: bunki, m. = bulki, och detta senare översätter han:
"den i Fartøiets Midte nedpakkede eller opstablede og
sammen-surrede Ladning"; ä. da. bunke och mit. bonik, bonnik betyda
"last, lastrum". Kalkar tillfogar: "Der har hersket megen
forvirring ved forklaringen af ordet, der uden grund er
udtydet om dæk m. m.". I detta yttrande kunna vi instämma,
och sammanhålla vi dessa ord, tör det stå klart fór oss:
1) att Schlyter med orätt uppdelat betydelserna på två
särskilda ord, 2) att den av Schlyter anförda betydelsen
"skeppsdäck" ingenstädes finnes och helt säkert icke tillkommer ordet,
utan av S. konstruerats för förklaringen av sammansättningen
bunkabrytœr{i), samt 3) att ordet betyder "hög, hop; last,
lastrum" — eftersom här är fråga om skepp, "last" *).
Övergå vi så till andra komponenten -biteer. De skäl,
som skulle kräva en emendation, vore väl antingen, att ordet
vore en bildning av språkvidrig art, eller åtminstone ett ord,
som eljest icke förekommer, och vars betydelse är
outrann-saklig, eller ett ord, som visserligen träffas även annorstädes,
men vars betydelse vore oförenlig med betydelsen hos första
komponenten eller med meningen i detta sammanhang. Vi
vilja nu undersöka dessa eventuella skäl.
1. Ordet kan vara ett nomen agentis, bildat med
a-suffix till roten i vb. bita (< urg. *5fi-a-).
*) Jfr Noreen: Sv. etymologier s. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
