Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wigforss: Anmälan. 381
tens hele Karakter (Lydudvikling, Morfologi), men jeg tvivler om,
at Lindroth har gjort eller kunnet göre dette. Lindroth anfører
bl. a. fra P. K. Thorsen, Sprogarten på Sejerø, Formerne dagmegne
(Type 7) og daumænge (Type 11); til dagmegne bemærker han:
"Sannol. aftes dock här verbet", og S. 47 anfører han efter
Molbech (stavet: Molbeck) Verbet dagmegne. Thorsen har imidlertid
kun den Form, som Lindroth transkriberer daumænge og angiver
herom udtrykkelig, at det er et Verbum; under Henvisning til
Molbech og andre Kilder anfører han derefter en Bække lignende
Udtryk andetstedsfra, deriblandt dagmegne, for hvilket man altså
ikke kan påberåbe sig P. K. Thorsens Vidnesbyrd. Til Slutning
skal jeg nævne Carl Collin, Semasiologiska studier över abstrakter
och konkreter; denne fortræffelige Undersøgelse, der støtter sig til
Eksempler fra mange forskellige Sprog, påviser navnlig, at
Overgangen fra Abstrakt til Konkret i Regelen fremgår af Ordenes
fraseologiske Anvendelse, og fremdrager Eksempler på det
Overgangstadium, på hvilket Ordet endnu er tvetydigt.
København d. 5. Maj 1906.
Holger Pedersen.
Marius Kristensen: Nydansk. En kort sproglig-geografisk
fræmstilling. (Småskrifter udg. av Selskab for germansk filologi
nr 12). København. Hagerup. 1906. XII -f 91 sidd.
Som förf. i förordet omtalar, har hans avsikt med
föreliggande arbete varit den att ge en kortfattad framställning av
ny-danskans förhållande till de övriga nordiska språken och av de
danska dialekternas viktigaste olikheter. Redogörelsen för
dialekterna är tydligen det som för förf. varit huvudsaken, och äyen det
som för läsaren är av störst intresse. Emellertid ge de första
kapitlen en kort men synnerligen klar framställning av de nordiska
språkens utbredning, de olika riksspråkens uppkomst, deras
gemensamma drag och särskilda kännetecken.
Därefter följer en kortare översikt av de skandinaviska
dialekterna i allmänhet, innan förf. går in på den närmare
behandlingen av de danska. Dessa senare kunna i sin vidaste betydelse
sättas lika med vad man vanligen brukar kalla den
sydskandinaviska gruppen, då dennas gränser någorlunda sammanfalla med de
gamla danska riksgränserna. Emellertid inskränker förf. den
detaljerade redogörelsen för dialekternas olikheter och gränser till
det nüvarande danska området. Endast Sønderjylland har f&tt
utgöra ett undantag. Även denna del av framställningen är klar
och överskådlig och så lättläst som en uppräkning av
dialektkännetecken gärna kan vara. Något referat kan naturligtvis icke komma
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XXIV, NT FÖLJD XX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
