Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Om a-omljudet. 109
(*kuno .> kuna :> kona etc.), och efter den tid, då mellanstavei-
sens vokal synkoperats (pi. *sumarðR, *sumaraR > sumraR).
H. synes medgiva, att detta mitt antagande och min för-
klaring av det i vissa dylika ord mötande w-ljudet äro möj-
liga. S. 205 yttrar han nämligen: ”Alldeles omöjligt är det
naturligtvis icke att med K ock. . . . för pumall, humarr, su-
rnarr, sumar antaga generalisering af u från de synkoperade
böjningsformerna, resp. nom. ack. pl. sumur, för hunang på
ultimabetoning beroende oförmåga hos suffixets a att värka
omljud”.
Då han emellertid a. st. framställer betänkligheter emot
dessa mina förklaringar, skall jag anföra ett par ord för att
häva dessa betänkligheter.
Enligt H. skulle man med min teori hava i sumarr m.,
sumar n., pumall m. och humarr m. väntat o, eftersom vid
en ljudlagsenlig böjning nom. sg. *somarr : dat. sg. sumri,
nom. pl. sumrar etc. den ß-omljudda vokalen (o) borde hava
segrat, liksom den i-omljudda vokalen i allmänhet spritt sig
eller delvis spritt sig från de osynkoperade kasus i lykill :
pl. lyklar etc.
Häremot är mycket att invända.
Först och främst, att man ingalunda har blott exempel
på denna av H. framhållna utjämningen, utan även exempel
på den motsatta. Detta är fallet i — de av H. s. 203 noten
nämnda — stupill ’stödjestav’ och skutill ’skudvaaben’. Här
har vid en ljudlagsenlig böjning *stypill : pl. stuplar etc. den
oomljudda vokalen från de synkoperade kasus segrat.
Vidare må man erinra sig det bekanta förhållandet, att,
i väsentlig överensstämmelse härmed, den i de synkoperade
kasus uppkomna förkortade formen segrat i åtskilliga ord.
Vid en böjning urnord. * k a rila R (jmf. finska låneordet k a r i-
la s) : pl. *karilöR j yngre *karÜ R * k œ rill : pl. k a rla R segrade
formen k a r l både i de västnord. och i de östnord. språken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
