Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Kock: Om a-omljudet.
Hit höra vidare urnord. erilan : pl. *erilöR *erlaR iarlar (isl.
iarl), fht. thonar, isl. ponarr : vanligen pórr etc. etc.
Framför allt bör man emellertid besinna, att enligt min
teori u ljudlagsenligt skulle kvarstå i fem kasus av åtta i
sumarr etc. (ljudlagsenligt nom. somarr, gen. somars, dat.
sumri ack. somar — pl. nom. sumrar, gen. sumra, dat. sum-
rum, ack. sumra). Då är det verkligen icke underligt, att
vokalen u segrade.
Emellertid komma härtill dessutom andra samverkande
omständigheter.
Ä ven om man med H. ville påstå, att vokalen i de
osynkoperade kasus i allmänhet snarast borde segra, så är
det naturligt, att man fått u just i sumarr m., sumar n.,
pumall, humarr.
På västnord. område är surnar obetingat oftast n eu tru m ,
alltså med nom. ack. pl. sumur. 1 detta ord har man alltså
två osynkoperade kasus med ljudlagsenligt u (sumur) och
tre synkoperade kasus med ljudlagsenligt u (sumri, sumra,
sumrum) emot blott tre osynkoperade kasus med ljudlags-
enligt o (somar, somars). Till och med H. torde med sin
utgångspunkt medgiva, att u här borde segra. Men det är
naturligt, att u i det vida v a n lig a re neutrala sumar gav
utslag till förmån fór « i det vida s ä llsy n ta re maskulina
sumarr vid en äldre ljudlagsenlig böjning somarr : sumrar.
Jämte pomalfinger har fsv. även pumulfinger. Denna
växling i sufixet (al : ul) har säkerligen funnits även på väst-
nord. område, pumull bibehöll ju u ljudlagsenligt i a lla
kasus. Då nu pumall ljudlagsenligt skulle hava u i fem, o
i tre kasus, stadgades u i pumall helt naturligt genom på-
verkan av pumull.
Hvad humarr beträffar, så voro i fornspråket (att dömma
av lexika, Fritzner och Egilsson) de fem synkoperade kasus
(humarr etc.) brukligare än de tre osynkoperade.
Då det som bekant i fornspråket var mycket vanligt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
