- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjätte Bandet. Ny följd. Tjugoandra Bandet. 1910 /
112

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112 Kock: Om a-omljudet.
Jag är ingalunda lika övertygad som H. om att o i
pret. kom härrör från analogisk påverkan från presens koma
och part. kominn. Man har nämligen att besinna, att de
huvudsakligen liksom koma böjda verben tropa, sofa icke
hava på västnord. område låtit sina gamla preterita trap1svaf
ombildas till Hrop, *sof. Detta visar, att pret. kom (jämte
det äldre kvarn) icke gärna kan bero på analogi-påverkan från
presens och part., och man frågar sig, om icke förhållandena
just med pret. kvarn äro sådana, att en sidoform kom därtill
kan på annat sätt förklaras.
I Ark. nf. V II, 339 f. och Svensk ljudhistoria II, 66 f.
torde det hava lyckats mig visa, att ljudgruppen -wa- med
infortis på samnord. (sent urnord.) tid övergick till [w]o fram-
för de labialiserade ljuden l, r. Så förklaras t. ex. got.
tw alif fsv. run. tualf Rök : isl. fsv. tolf) detta liksom andra
räkneord var fordom — liksom ännu i bygdemål — ofta
relativt oakcentuerat. För övrigt hade man fakultativt även
akcentueringen tw alif med fortis på ultima; jmf. engelska
elévPMy i Bohuslän ännu ällåfte ’elvte’. Vidare hör hit nakk-
warr : fnorska nokcor fsv. nokor m. fl. Det är självklart, att
icke blott ljudgrupperna -wal-, -war- utan även -warn- bör
hava varit underkastad denna labialiserande ljudlag, eftersom
m var (ickeblott såsom l och r labialiserat, utan till och
med) labialt. Då man nu alltjämt ytterst oftaanvänder ut-
tryck sådana somhan kom till, kom fråm , kom úpp etc. etc.
med infortis på verbalformen kom och med fortis på den
följande partikeln, och då dylika sammanställningar voro
mycket vanliga även i fornspråket, så har det äldre pret.
kwam i sammanställningar av denna art (hann kwäm fråm
etc.) ljudlagsenligt blivit till kom. Kvarn är alltså ursprung-
ligen fortisformen, kom infortisformen 1).
*) Jmf. min skrift Svensk ljudhist. II, 1 under "Tillägg och rättelser”
å omslagets andra sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1910/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free