Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 Kock: Om «-omljudet.
fattning ‘). Naturligtvis hade man i vissa bygder ett dylikt
parasitiskt a även i 2. och 3. pers. sing, ^worahteu, *worahtê
och även i pluralis, och i sådana trakter fick man fullt ljud-
lagsenligt i 2. 3. sg. ortir, orti, i plur. ortum etc.
Men även om man (med H.) icke vill antaga, att pa-
rasitvokalen a i w orahto etc. verkade «-omljud, så är o-
Ijudet i ortir7 orti etc. ändock lätt begripligt. Som bekant
är det inom verbalböjningen en ganska vanlig företeelse, att
de passiva participierna meddela sin vokal åt preteritum.
Så har man t. ex. efter de pass. part. kørim, frørinn (av
kiósa, friósa) som bekant nybildat prêt. pi. kørum, frørum
(jämte kurum kusum, frusum). Från part. bopinn har o stun-
dom överförts till prêt. pl. bupum, så att man även fått
bopum etc.
Då mail nu (enligt H.) ljudlagsenligt böjde orta : *urtir
: *urti, men hade i part. ortr (< *worhtaR), så är det ytterst
naturligt, att genom inflytande från part. ortr och från 1.
sg. orta o genomfördes i preteritum.
Jämte pret. olla, hvartill dock på ett ställe en plural-
form ullu anträffats i isl., finnas även olda samt volla, vollda
(hvilka två sistnämnda former enligt Jón forkelsson Bey-
ging sterkra sagnorda s. 520 äro ”norskar myndir”). Pas-
siva part. heter valdit och (kanske något senare) voldit. När
den fullt ljudlagsenliga böjningen olla, *ullir *ulli pl. ullu
förändrats till en böjning med o i alla former, så beror det
på följande omständigheter.
Ljudgruppen -oil-(-old-) var i isländskan m ycket van-
lig, under det att ljudgruppen -ull-(-uld-) var relativt sällsynt.
Man hade t. ex. kollr ’avrundet top’, knollr ’knold, bjerg-
knold’, lirollr ’skjælven’, hrolla ’skjælve’, polir ’liden rund-
agtig vig eller bugt’, skolir ’svek’, skolli ’ræv’, solir ’melk
med deri smuldret brød’, polir ’træ’, hiartkolla ’hind’, hollr
*) H. s. 201 karakteriserar den såsom en "nödfallsutväg”, men med detta
ord är den dock verkligen icke vederlagd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
