Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 Kock: Om a-omljudet.
H. framställer icke egentligen någon kritik av denna
min uppfattning, och jag har således här vid lag egentligen
ingenting att gendriva.
Dock i fråga sätter H. s. 236, huruvida tendenser vid
valfrihet ”alls förekomma i språklifvet”, och han yttrar:
”Något fullt säkert exempel på att en faktor af detta slag
varit bestämmande för en utjämnings riktning, har i hvarje
händelse icke blifvit anfördt”.
För att skingra detta tvivel skall jag icke upptaga hela
denna — för övrigt mycket viktiga — fråga till utförlig
belysning, utan inskränka mig till att anföra ett, så vitt jag
förstår, fullgott exempel på en tendens vid valfrihet, ett
exempel, som jag för övrigt framhållit redan i Beiträge
X X III, 497 f.
I sin skrift Oversigt over de norske bygdemål (1898)
meddelar Amund B. Larsen s. 82 ff. upplysningar även om
de trondjemske målen. På tal om målens ändelsevokaler i
forntida maskulina w-stammar yttrar han s. 84: ”1 Fosen
og Namdalen forekommer bægge slags endelser, både i og a,
også i sådane svage hankönsord, som ingen ligevægt har
[dvs. även i lå n g stav ig a ord] og sedvanlig således, at val-
get mellem a og i retter sig efter første stavelses vokal, f.
eks. tïmiy skuddi, men bakka, tanga, hanska
Alltså: I fornspråket böjde man som bekant nom. tïmi,
bakki: oblik kasus Uma, bakka. H är fanns alltså en växling
mellan ändelsevokalerna i (i nom.) och a (i oblik kasus).
Nu upplyser Larsen, att man i de i fråga varande målen
förenklat denna äldre böjning, så att man valt a n tin g e n i
e lle r a såsom ändelse i hela singularis. Men detta val har
ej skett godtyckligt, utan rotvokalen har merendels varit av-
görande vid detta val, så att målen numera använda tlmi
(emedan rotvokalen är t), men bakka etc. (emedan rotvoka-
len är a).
Så vitt jag ser, är det alldeles omöjligt komma ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
