- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjätte Bandet. Ny följd. Tjugoandra Bandet. 1910 /
296

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296 W. Cederscliiöld : Läkeråden i Hávamál 137.
heiptom seal mána quepia
Falk anför (Ark. Y 269) från Hák. g. s. kenningen
”mána ósk-Rán” för trollkvinna eller ”den som med sina
[trollkraftiga] önskningar hänvänder sig till månen”, och drar
härav den slutsatsen, att åkallande av månen ingått i sej-
dandet. Då sejden vanligen försiggick utomhus nattetid, före-
faller detta icke otroligt. I så fall blir innebörden av orden
”måna quepia;” = bruka sejd, vilket ju passar särdeles väl i
sammanhanget. Med avseende på (vip) heiptom ansluter jag
mig till den i Detter-Heinzels kommentar givna förklaringen.
beiti vip bitsottom
Stället tolkas av Detter-Heinzel (Sæm. Edda II 138)
sålunda : ”Das seltene bitsótt muss von jenem Ungeziefer her-
rühren, welches das Yieh im Stalle heimsucht, denn gegen
Bremsen- und Fliegenstich wäre der Grasgang (beiti n. gleich
beit f.) ein schlechtes Mittel.” Översättningen skulle alltså
bli, ”om kreaturen få ”bettsjuka” skall man släppa dem på
bete”, och i likhet med Lüning tyckas de anse att bitsótt
betyder ”eine durch biss entstandene krankheit”. Emellertid
är det hela strofen igenom frågan om faror och sjukdomar,
som hota människor, och tolkningen förefaller ej häller för
övrigt sannolik.
Nu förekommer ordet bitsótt i Yngl. t. 34 (Wisén): ok
’bitsótt hliéarpangs (= elden) á hilmi rann. Jfr. bitr eldr
ecfa mikit frost. Elucia. 161 (Gislasons upplaga An O. 1858),
adj. vcrkhitinn (Fritzner). Likartad till tankegången är Yngl.
t. 7: ok allvald i arinkjóli glóðagarmr glymjandi beit. Bit-
sótt i Yngl. t. kan då lätt vara en tillfällig bildning, och
det torde icke vara alldeles avgjort, att det är identiskt med
bitsottom i Håv. 137. För att få en utgångspunkt att be-
döma ordet bitsótt ifrån, torde det vara lämpligt att under-
söka, hur de med -sött sammansatta orden i allmänhet bil-
das. De sönderfalla i tre tydliga grupper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1910/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free