Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W. Cederschiöld : Läkeråden i Hávamál 1B7. 29y
I. Första sammansättningsleden betecknar den angripna
kroppsdelen. Ex. isl. kviðsótt, hvirfilsôtt, lungnasótt, blç&ru-
sótt, fsv. buksot, fotasot, liversot m. fl. (Fr., Sdw.).
II. Första sammansättningsleden betecknar ett karak-
täristiskt symptom. Ex. isl. brotfallssótt, gulusótt, blóðsótt,
rau&asótt, brá&asótt, fsv. kaldasot, brannesot, skiälvosot, ww-
minsot m. fl. (Fr., Sdw.).
III. Tavtologiska bildningar. Första sammansättnings-
leden betecknar ensam sjukdomen. Hit kunna också flera
av de i grupp II upptagna orden räknas. Ex. isl. drep :
clrepsótt, rife : ri&usótt, brotfall : brotfallssótt, líkprá : líkprá-
sótt, hólga : bólgusótt, fsv. krampe : krampasot, kalda : kaldasot,
malata : malatasot m. fl. (Fr., Sdw.). Alla tre dessa bildnings-
typer äro särdeles väl representerade, och det torde vara
ytterst få ord (isl. anasótt, banasótt, skrópasótt), som icke
kunna inordnas under någon av dera. Undersöka vi, hur
Mføtøé ställer sig till dessa tre kategorier, bortfaller natur-
ligtvis genast typ. I. Om føYsdtø vore bildat efter typ II,
skulle det beteckna en sjukdom, som karaktäriseras, av att
den sjuke bits, eller möjligen i anslutn. till Elucid. 161, en
svidande eller tärande sjukdom. Troligare förefaller dock,
att det hör till de tavtologiska bildningarna. Bland sjuk-
domsnamnen i läkeböckerna förekommer synnerligen ofta or-
det bit, t. ex. orms tø, tø o/ms hunds, kreaturs ”tø ” o. s. v.,
och allmogens läkekonst känner flera slag av ”bett” t. ex.
”onda bettet”, ”torskebett”, ”ländebett”, ”grymmebett” (Hyltén-
Cavallius, Wärend I Tillägg sid. X 1)). Bit och Utsått skulle
alltså vara identiska och pluralen bitsóttir betyda ”varjehanda
slags bett”. Att Detter och Heinzel nödvändigt velat ha
ordet att betyda insektbett på kreatur, beror naturligtvis på
att de endast känna ordet beiti i betydelsen "grasgang”.
*) Detta och ett par andra ställen hos Hyltén-Cavallius har jag fått
min uppmärksamhet fäst på genom amanuensen J. Sandström, Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
