Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 W. Cederschiöld: Läkeråden i Hávamál 137.
så först ha gjort bekantskap med alun som betningsmedel
och då kallat det beiti, talar ju all sannolikhet för, att de
bibehöllo samma beteckning för ämnet i fråga, då de fått
kunskap om, att det också kunde brukas som läkemedel.
Även de andra betningsämnena, sumak, galläpple m. m. äro
adstringerande och ha använts som läkemedel, och naturligt-
vis är icke den möjligheten utesluten, att ett av dem kan
ha åsyftats. Frasen beiti viþ bitsóttom kan alltså lämpligen
på svenska återges med ”beta mot bett”.
En av huvudprinciperna för den primitiva läkekonsten
är ju, att man skall ”taga boten, där man tagit soten” (se
Wärend I 399 o. följ.), vilket medför vissa överensstämmel-
ser mellan sjukdom och läkemedel. Ett ganska typiskt exem-
pel på en dylik sympatikur anföres i en forndansk läkebok,
A. M. 187, 8:vo (utg. av Yiggo-Såby) sid. 51, där mot ”watn
sof förordas en omständlig kur med 1
1
watn orm? som bote-
medel. Ibland tycks enbart ljudlikhet ha åstadkommit tron
på ett läkemedels kraft mot en viss sjukdom. Tegnér om-
talar i ”Språkets makt öfver tanken” s. 41, hur i Tyskland
St. Yalentin anses kunna bota ”die fallende sucht” och flera
dylika exempel. Det torde nog också vara ljudlikheten och
den ursprungliga släktskapen orden emellan (jämte versens
fordran på allitteration), som medverkat till sammanställan-
det av beiti och hitsótt.
Uppsala i december 1908.
Wilhelm Cederschiöld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
