Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jón Jónsson: Merki "Lodbrókarsona”. 371
ålderdomliga wrøe-namnen därav kunde ha uppstått. Såsom fbrut
framhållits, torde denna typ rent af ha inaoeuropeiska anor; se
förf. Nord. tidskr. f. fil. 3 R. X II och Ortnamnen på -inge s. 232.
I likhet med prof. St. har jag ansett det ”være nyttigt at
se hen til forskellige Forhold i vore Nabolande”. Såsom jag med
stöd af norska förf. påpekat å s. 196 och prof. St. St. B. s. 91
äfven framhåller, tyckas i Norge inga patronymiska inge-namn vara
säkert belagda *). Under sådana omständigheter får ju som sagdt
den möjligheten lämnas öppen, att förhållandet kan vara detsamma
i det egentliga Danmark. För min del tror jag det ej: hvad jag
i den vägen känner om skånska och halländska ortnamn, talar i
alla händelser i sin mån däremot.
Beträffande förhållandena i den öfriga germanska världen vill
jag blott nämna ett ord med anledning af prof. St.:s kritik af Kemble.
A tt denne förfrs uppgifter inte vore att lita på i enskildheter,
däraf hade jag under mitt arbete en bestämd känsla. Men de
rent formella motsvarigheterna mellan svenska och ags. inge-namn
voro så synnerligen och påfallande talrika, att det enligt min me-
ning varit mycket orätt af mig att förbise dem, och härtill kom,
att de ags. formerna synnerligen ofta styrkts af paralleller från de
västgermanska språken på fastlandet.
På grund af hvad som ofvan framhållits och äfven af andra
skäl, som det synts mig öfverflödigt att här beröra, fasthåller jag
alltså vid den meningen, att ett mycket stort antal af åtminstone
de svenska inge-namnen afiedts af eller innehålla släktnamn (eller
"gruppnamn” jfr ofvan s. 367) på -inge. För åtskilliga fall t. ex.
Steninge o. d. kan emellertid, såsom jag i min afhandling flera
gånger uttryckligen betonat, tvekan råda, om grundordet är ett
personnamn, eller ett vanligt appellativ; men äfven om dessa osäkra
fall äro betydligt flera än jag antagit2), kunna de, så vidt jag ser,
icke rubba hufvudresultatet af ifrågavarande undersökning.
’) Jfr sedan äfven t. ex. Hj. Falk-O. Eygh Norske Gaardnavne 5: 386
(under senning).
J) Jfr b. ex. Hj. Falk-O. Eygh N. Gaardn. 5: 258.
Göteborg i maj 1909.
Elof Hellquist.
Merki ”Lodbrókarsona”.
Í Ark. X IX (N. F. XY) 199—223. bis. stendur fródleg
ritgjörd um Sigurd jarl digra eftir A. Olrik, og hefir B.
Kahle gjort nokkrar athugasemdir vid hana i Ark. XX
(N. F. XYI) 292—301. bis. Olrik hefir bent á þad, ad
ARKIV KÖR NORDISK FILOLOGI XXVI, NT FÖLJD XXIT. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
