- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
123

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Ordforskning i Eddan. 123
göra blott växelformer av väsentligen ett och samma ord,
och att detta ord (dessa ord) finnes under väsentligen just
samma former redan påvisat i den fornnordiska (isländsk-
fornnorska eller fornsvenska) literaturen. Särskilt bör spörs-
målet anses vara löst, i fall det i fråga varande ordet kan
visas förekomma liksom här i Eddan i förbindelse med ett
ord betydande ”värld”.
I fornsvenskan förekommer så väl ack. pluralis invipi
som pluralformen invipiur. Den förra formen möter i Dala-
lagen {»g. 5 pr: ”. . . Je tolf skulu mæta af bondans goodz
en JriJiung. ko firi mark. fiora allna læriiz oc tiughu firi
mark oc bild kippi firi mark. ær æi Jæt til. Ja mætin an-
nan ganganz fot. Jær næst inw iji bondans. Jær næst mæz
iorjin. oc swa mykit af husum sum tomptini”. Pluralformen
invipiur uppträder även under formen invipur (invipor) med
ljudlagsenlig förlust av det konsonantiska i efter semifortis-
stavelsen (jmf. Kock i Ark. nf. XY, 242 noten); invip{t)ur
finnes på flera ställen, och det är naturligtvis en (blott i plu-
ralis använd) feminin öw-stam. Invipi har merendels upp-
fattats såsom ack. pl. av inviper (av Söderwall i hans ordbok
och av Brate Dalalagens böjningslära s. 4 f.), och denna
uppfattning är den sannolikaste; jmf. det isl. blott i pluralis
använda, såsom w-stam böjda innvipr pl. nom. innvipir ack.
innvipu (om hvars betydelse straxt nedan).
Den normala betydelsen av fsv. pl. invipiur invipir är
icke tvivelaktig. Schlyter översätter inviper i sin ordbok
med ’husgeråd’. Söderwall översätter invipior ’husgeråd (eg.
af trä), bohag, inventarier, tillbehör’. Alltjämt användes in~
vidjer pl. på Öland enligt Rietz s. 293 sp. 2 i betydelsen
’husgeråd’. Emellertid har ordet (orden) i fornsvenskan havt
en mycket vid betydelse, i det att det (de) innefattade över
huvud all både levande och livlös egendom, som fanns
på en gård. Detta framgår av ett exempel hos Birgitta IY
(Avt.): ”skuji sin egin garj oc hans in vijio (dvs. invipior),
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XXVII, NT FÖLJD XXIII. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free