- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
134

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134 Kock: Ordforskning i Eddan.
objektssats, när dess verb står i konjunktiv, t. ex. hygg ek
nú muni pçrf vera góþra vápna Hervar. (Lund Oldnord. ord-
fojningsl. § 122 anm. 6).
céva ’aldrig’.
I sitt större glossar sp. 2 och sp. 1240 anser Gering,
att æva är en sammanställning av æv + det negerande a;
med æv menar han naturligtvis det ord, som finnes i got.
aiws ’tid’ etc.
Dessutom ansluter han sig sp. 1 till Noreens uppfatt-
ning (Aisl. gr.2 § 121, 1; uppl. 3 § 144, 1), enligt hvilken
det negerande isl. -a skulle vara identiskt med isl. é ’alltid’.
Ehuru etymologien av isl. -a ’icke’ ej egentligen är av
större vikt fór spörsmålet, om -a ’icke’ ingår i isl. æva
’aldrig’, må dock ett par ord här nämnas även om denna
etymologi.
För trettio år sedan har jag i min skrift Om några
atona (Lund 1879) s. 13 f. identifierat isl. -at ’icke’ med
det got. ntr. ainata ’ett, något’. Diftongen ai i *ain(a)t över-
gick i relativt oakeentuerad ställning till Æ
, a. Det full-
ständiga uttrycket var ne — *ain(a)t ’icke något’; den ne-
gerande betydelsen Överflyttades från ne till *ain(a)t1-at, och
ne utelämnades senare (jmf. fra. pas ’icke). Denna åsikt
torde numera vara allmänt antagen. På anf. st. fattade jag
isl. -a ’icke’ och -at ’icke’ såsom ett och samma ord, utan
att dock egentligen utreda deras inbördes förhållande.
Det är enligt min uppfattning oberättigat att med No-
reen och Gering identifiera isl. -a ’icke’ med é ’alltid’, ehuru
av sistnämnda ord även formen ä undantagsvis någon gång
finnes i fornsvenskan.
Mina skäl härför äro följande:
1) Ordet é {æ\ ä betyder ’alltid’; isl. -a åter betyder
’icke’. I fall -a vore identiskt med a ’alltid’, borde den
negativa betydelsen av -a snarast hava varit ’aldrig’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free