- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
140

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140 Sverdrup: -Mgr, -liga, -la.
gåva’, ’osmund, osmundjärn’; jmf. Falk i Ark. nf. II, 114 ff.,
Wadstein Fno. hom.-bokens ljudlära 66 ff., Kock CT-omljudet
s. 6 (i Svenska landsra. XII nr 7), Ark. nf. VI, 291, 342,
Svensk ljudhist. I, s. 429, 350. Verbet isl. fsv. skopa be-
tyder ’hoppa, dansa’; alltjämt användes i nno. bygdemål skopa,
som av Ross översättes ’fare afsted med overflødige hop, løf-
ten af akslerne og kast af kroppen; fare tosset, vimset og
uskjønt afsted’.
Ós-skopnir (Óskopnir) betyder alltså ’asarnas lek-plats
(tummel-plats)’. Avledningsändelsen -ni- har det gemensamt
med en stor mängd andra mytologiska namn (jmf. Hellquist
i Ark. nf. III, 22 ff). Då emellertid som bekant óss ’asa-
gud’ i det något yngre språket undanträngdes av åss, blev
detta anledning till att Os-skopnir, uttalat Óskopnir, miss-
uppfattades såsom Ó-skopnir (Ó-skópnir).
kund. Axel Kock.
De gammelnorske adjektiver paa -ligr
og adverbier paa -liga, -la.
En stu d ie i gn. o rd d a n n e lse .
(Forts.)
II. Sufflksform -iligr.
A. Nominalavledninger paa -iligr.
Adjektiverne paa -iligr utgjör en stor og tilsynelatende tem-
melig uensartet gruppe, saa at suffiksets oprindelse og store ut-
bredelse kan synes temmelig vanskelig at forklare. E t par försök
paa forklaring er i det sidste fremkommet i Arkiv for nordisk
filologi. I Arkiv, N. F. 17, p. 111 antyder Kock, at -iligr er op-
staat av *-ig!igr ved tilslutning til adjektiverne paa -igr, likesom
-uligr av -ugligr til adj. paa -ugr. Ved förste öiekast kan denne
hypotese synes særdeles tiltalende, saameget mere som den ogsaa
finder stötte i ght. dannelser som f. e. frumiglîh til frumig, mah-
tiglih til mahtig, muotigUh til muosig, sâliglîh til sâlig, sculdiglïh
til sculdig, etc.; og likesaa i ags. dannelser som behÿdiglïce, behy-
délice til behÿdig, crceftiglîce til cræftig, dreoriglic, dreorilic til dre-
orig, dysiglic, dyselic til dysig, eadiglic til eadig, mihtiglïce til
tnihtig, spëdiglïce til spedig, etc. etc. Men ved en nærmere be-
tragtning av de gn, dannelser paa -iligr ramler dog denne fristende
ARKIV F ö n NORDISK FILOLOGI XXVII, NT FÖ M D XXIII,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free