Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 Hjelmqvist: Anmälan.
giarå- stammar fràn K. Gíslason (Njåla 2: 139), somvisserligen
citeras; jfr Egilsson, Lex. poet. 246.
Därs. 5: 1 (B, s. 140). Varra for vorrv härrör frän K . Gis-
lason, som visserligen citeras men ej nämnes såsom rättaren.
Därs. 9: 5 (B, s. 141). Ändringen af act o- 1. oåf o- till Äacttt
(hçdu) först gjord af Wisén, C. N. 1: 31 (1880), som bort citeras;
jfr F. Jonsson i Oversigt over det Kgl. Danske Videnskabernes
Selskabs Forhandlinger 1900, s. 387.
Därs. 11: 2 (B, s. 142). Ändringen -hatar för -hattar redan
hos Wisén, C. N. 1: 31.
Därs. 13: 1. Sk. Thorlacius har rättat þeirs (se A-texten, s.
150) till pars. Nämnes icke.
Därs. 15: 7 (B, s. 143). Ändringen af oänis tillOctins redan
hos Wisén, C. N. 1: 32 (1880).
Vid Hallfrødr, Erfidrápa 7: 2 (B, s. 151) borde nämnts, att
B-textens vigskys redan förekommer hos Wisén, C. N. 1: 35 (i st.
f. handskrifternas uiggskyrs m. m.).
Eiríksmál 4: 4 (B, s. 165). Eiriki för ceirikr (se A) redan
hos Munch och Unger, Fagrskinna 17 (1847), där den handskrift-
liga läsarten ej nämnes.
Därs. 6: 2. A tt redan Wisén har strukit konunga, se C. N.
1: 16 (1880), nämnes ej.
Därs. 7: 1. Redan Wisén har strukit pu. O. s. v.
Såsom framgår af de anförda exemplen, citeras stundom alls
icke den skrift, där en rättelse första gången förekommer. Ofta
hänvisas före den textkritiska apparaten till ett arbete, där en upp-
tagen rättelse först gjorts eller där dess upphofsman nämnes, fast-
än det ej uttryckligen säges, att rättelsen i fråga härrör från den
citerade skriftens författare eller från den där nämnde texträttaren.
A tt utgifvaren dock ej alltid nöjt sig med en dylik allmän hän-
visning utan ofta iakttagit den i förordet angifna grundsat-
sen, visas — för att endast anföra några exempel — af de text-
kritiska anmärkningarna till Hçfudlausn 12 : 1 (À, s. 38), där det
först hänvisas till Gislasons Njala 2: 386—387, 968 och sedan näm-
nes, att rättelsen grååar gjorts af K. G., och af noterna till Kor-
makr, Lausavlsur 4, 6, 14, 23, 53, 59, vid hvilka ej blott B. M.
Olsens afhandling citeras utan det också nämnes, att den eller den
rättelsen härrör från BMO.
Säkerligen hade arbetet vunnit i värde, om företalets ofvan
citerade grundsats alltid strängt tillämpats och läsaren alltid fått klart
besked om upphofvet till de texträttelser, som ej stamma från ut-
gifvaren, äfven när dessa rättelser synas vara tämligen själfklara
eller gjorts af utgifvaren oberoende af den äldre rättaren.
Nu får läsaren stundom bättre besked om en texträttelses
första förekomst, om han rådfrågar Wiséns textkritiska apparat i
Carmina Norrcena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
