Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjelmqvist: Anmälan. 207
Det vittnar om en älskvärd blygsamhet hos utgifvaren, att
han i regell) undvikit att utsätta sina initialer vid de ytterst tal-
rika emendationer, som förskrifva sig frän honom själf. Men säker-
ligen skulle arbetets värde varit ännu större, i fail äfven utgifva-
rens rättelser markerats (med hänvisning till det ställe, där rät-
telsen först gjorts). Nu vet man ofta inte, om en rättelse, vid
hvilken auktorsnamn ej utsatts och som följaktligen skall härröra
från F. J., gjorts af denne i något af hans äldre arbeten eller först
i detta. Och, som förut har visats, man kan stundom frestas att
tillskrifva utgifvaren en rättelse, som i själfva verket stammar från
en annan textgranskare.
Bn gång har jag funnit utgifvaren uti den textkritiska kom-
mentaren till A (se s. 137) hänvisa till en texträttelse, som han
dock icke upptagit i B-texten : Mogks ändring af qvaä, gvez i Ulfr
Uggasons Húsdrápa 8: 1 (se PBB 7: 324) till kvaz. U ti B-texten
(s. 128) läser F. J. med Uppsalakodex kvezk (däremot i C. N., ret-
tet tekst, s. 39 kvaäsk).
U ti förordet heter det, att i A-delen de ställen i litteraturen
anföras,, där väsentliga bidrag till en skaldevers förståelse gifvits.
Det symes mig, som om utgifvaren knappast följt någon konsekvent
princip vid citerandet af ifrågavarande litteraturställen. Han hän-
visar stundom till förklaringar, som han själf anser vara omöjliga
och som väl således knappast enligt utgifvarens mening gifvit vä-
sentliga bidrag till förståelsen af de skaldeställen som förklaras.
Som exempel må nämnas, att vid Ynglingatal 22 (A, s. 12) citeras
Wadsteins framställning i Arkiv 11: 69—71; jfr att F. J. i Hkr.
4: 17, säger, att Wadsteins förklaring i Arkiv 11: 69—71 på hvaije
punkt är omöjlig. Äfven rörande andra af Wadsteins förklaringar
och emendationer har utgifvaren förr uttalat sig mycket afvisande,
men likväl här fäst- läsarens uppmärksamhet på dem. Å andra
sidan har Finnur Jonsson uraktlåtit att hänvisa till två ganska
viktiga kritiskt-exegetiska bidrag till tolkningen af skaldeverser,
bidrag som han — tycker man — bort citera långt snarare än
W adsteins: Axel Olriks grundliga kommentar till Bjarkamål en
fornu (Danmarks Heltedigtning 1: 92—114 m. fl. st.) samt — fram-
för allt — Finnur Jonssons egen utmärkta afhandling om Þórs-
drápa (i Oversigt over det Kgl. Danske Videnskabernes Selskabs
Forhandlinger 1900). Men äfven annars saknas hänvisningar till
litteraturställen, som lika gärna kunde ha citerats som åtskilliga,
som nu åberopas. Så t. ex. omnämnas ej Söderbergs anmärkningar
till Håleygjatal (Uppsatser i nordisk språkforskning s. 9—12). Vid
Eyvindr, Lausavisur 14 borde (liksom i Hkr. 4) hänvisats till Bug-
# *) A, s. 127 (Einarr Skålaglamm, Vellekla 20: 6) och s. 162 (Hallfrødr,
Qlåfsdråpa 14: 2) tillägges en rättelse både K. G. och F. J. (pä det sistnämnda
stället i motsatt ordningsföljd). Har utgifvaren här velat utmärka, att rät-
telsen i fråga gjorts själfständigt af båda forskarna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
