- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
264

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264 Lidén: Fsv. lagord.
i så fall förefintliga oregelbundenheten ßkulle jag icke kunna
finna någon antaglig förklaringsgrund.
Om sålunda bi-kar formellt sett obestridligen betyder
’bikärF, så är dock därmed ordets noggranna innebörd från
teknisk synpunkt och särskildt dess förhållande till stokker
och skruver, hvilka omnämnas i samma flock, ingalunda
klara.
En bi-stokker (SML, MELL o. s. v.), stokker var, som
bekant, egentligen ett t. ex. genom hackspettars åverkan
ihåligt träd, hvari yildbin sökt sig boning *), sedermera ett
skogsträd, som urhålkats i afsikt att vildbin skulle slå sig
ned däri, slutligen en ur en trädstam utsågad och till bi-
boning urhålkad stock, en stockkupa. Bistockar af sist-
nämnda art placerades, stående eller liggande, på en fotställ-
ning antingen inom en inhägnad (bigarper) intill gårdarne,
eller ursprungligen i närheten af vildbins tillhåll, ofta långt
från människoboningar 2). Då det på nu afhandlade ställe
i Östg.-lagen heter: ”.. . sætær stok ok staþa . . . ”, så är tyd-
ligen fråga om en dylik ute i skog och mark å ett under-
lag (”bock”, stapi) uppsatt stockkupa, hvari svärmande vild-
bin väntades taga sig bostad 3).
Hvad sedan skruver (scetia skruf Ostg.-l., MELL, ChrLL)
beträffar, så synas åtminstone senare uttolkare knappast ha
varit fullt på det klara med dess betydelse i sakligt afse-
ende. Enligt Schlyter Östg.-Lagen, s. 354, Glossarium, s.
568, är skruver ”den bikupa eller det kärl (bikar), som bru-
*) På sådana naturliga bistockar syftas t. ex. i VGL och SML i ut-
trycket hitta (bi)stok.
*) Jag hänvisar särskildt till den kände lettiske språkforskaren och
prästen A. Bielenstein’s från flére synpunkter märkliga, med förträffliga teck-
ningar försedda afhandling "Bienenstöcke”, intagen i hans arbete "Lie Holz-
bauten u. Holzgeräte, der Letten” I: 184—224 (Petersburg 1907).
3) Stockkuporna hissades ursprungligen upp i och fastgjordes vid träd
ute i skogen, hvarigenom binas naturliga lefnadsvauor ännu noggrannare
tillgodosågos; se Bielenstein, sid. 218.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free