- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
265

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lidén: Fsv. lagord. 266
kådes till bins fångande” *), hvarjämte han riktigt hänvisar
till vissa belysande betydelser af skruv i våra dialekter; No-
reen Altschwed. Lesebuch2, s. 165, öfversätter: ’Düte (zum
Fangen der Bienen)’. Häremot är i hufvudsak intet att in-
vända. Helt afvikande förmodar Hammarstedt Fataburen
1907, s. 24, att skruver skulle ”ursprungligen beteckna en
ihålig stock eller stock i allmänhet” — en både språk-
ligt och sakligt synnerligen felaktig tolkning.
Ordet skruv har en mängd skiftande betydelser i nor-
diska dialekter, men det gemensamma för alla därmed be-
tecknade föremål är dock ständigt en topp- eller huflik, ko-
nisk eller pyramidisk, form 2): sv. dial, skruv ’strut af näfver
till bärplockning (bär-, näver-skruv), pappersstrut; kvarntratt;
den nedre [hufliknande] delen af en skorsten, under spjället;
takås där sparrarne sammanstöta’; fsv. skruver ’biskopsmössa’,
bicerghskruver ’bärgstopp’ 3); — fvnord. skrúfr ’topp’, sh úf
n. ’liten sädesskyl’ (skrúf-hárr ’som har styft, uppstående hår’);
no. dial, skruv m. ’en liden Kornstak; Tørvstak’, skruv n.
’Top, øverste Punkt (f. Eks. om den øverste Flade paa et
Skab); en Hob Korn-Neg; et Slags Hovedpynt; Bræmme
øverst paa Yanter’; kyrkje-skruv n. ’Yaabenhus’; — da. skruv
(skrue) ’kvarntratt’; o. s. v. *).
Redan af språkliga skäl är det således i hög grad san-
nolikt, att fsv. skruver såsom bifångarterm betecknat ett huf-
eller trattliknande föremål.
Men full klarhet om själfva saken har jag fått först
genom Bielenstein’s förut citerade afhandling, där det (sid.
219) om letternas ålderdomliga bifångstmetoder, sådana de
ännu för ett par mansåldrar sedan voro gängse, meddelas
bl. a. följande: ”Ausser solchen Bienenstöcken in Klotzform
*) Likaså Freudenthal, anf. st.
a) Nsv. skruf ’Schraube1 är ett a n n a t ord.
s) Om bicerghskruver se Kock Arkiv f. nord. fil. Ill: 149 f.
4) Eietz Ordb., s. 601; Aasen’s o. Boss’ ordböcker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free