Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 Pipping: Anmälan.
Efter vokalen:
användes ) f a
ändelsevokalen J ’ a
Procenttalen för a
Denna statistik verifierar fullständigt min teori, i det ändelse-
vokalen ce här icke uppträder oftast efter vokalerna ce, 0 och y,
utan efter ce, 0 och u. Märkas bör ännu, att bland de 9 fall, i
vilka a anträffats efter u, blott 3 hänföra sig till långt u. För
ü -f ce stiger procenttalet till 90 [28 ce mot 3 a], för u + ce till 84
[32 ce mot 6 a]. Genom delning av det statistiska materialet på
långt och kort u kommer man tyvärr till så små absoluta tal, att
man ej längre är trygg för tillfälligheternas spel. Men det är
varken oväutat eller osannolikt, att långt och kort u haft olika in-
verkan på ändelsevokalen. [Jfr sid. 289.]
För att undvika eventuella missförstånd vill jag ännu bifoga
siffrorna för växlingen -ia ~ -ice i lekmannabalkarna, dock utan att
bygga några
Efter:
ta:
ia:
ia i %:
Akustikens tillämpning på konsonantläran skall jag illustrera
genom följande exempel.
Användningen av dubbel, eller såsom prof. Jespersen skulle
säga, *lång’ klusil har som känt vidsträckt användning i finskan,
men är inskränkt till ställning efter tonande ljud [äkka, vaatteet,
tarkka, palkka], Förbindelser sådana som -skk-, -stt-, -spp- äro
okända.
För fsv. och i dag som är för finländsk svenska gäller sam-
ma regel *). Förbindelser sådana som hulppit, bilttogha äro van-
liga i fsv.a) och i finländsk svenska [hulppit, bilttog], medan kom-
binationerna -slck-, -stt-, -spp-, -fkk-, -fit- icke anträffas, knappast
*) Jespersen, Phonetik sid. 185, noten, tillskriver mig med orätt uppgif-
ten, att hithörande förbindelser i finländsk svenska skulle bero på inflytande
från finskan. Jag har aldrig påstått detta och tror icke att det är fallet.
a) Se Kock i Skandinavisches Archiv I, 54 ff. och Koreen, Altschwed.
Gr., § 301.
slutsatser på dem.
o a u æ 0 y e i
— — — 12 2 8 — 23
1 — — 109 12 21 3 75
— — — 90 86 72 — 77
0 a u æ 0 y e i
28 193 9 66 26 17 39 55
73 527 60 376 158 66 102 208
72 73 87 85 86 80 72 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
