Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finnur Jónsson: Anmälan. 299
med heder fylla sin plats. Det bör ju redan tidigt ha varit up-
penbart för storbönderna och deras hövdingar, hur viktigt det var
för bygdens trevnad och välfärd, att släktfejder pä det omsorgs-
fullaste förhindrades. Strävandet för ekonomiskt välstånd måste
också ha tvungit till krafternas samlande på fredliga värv i trak-
ter, där befolkningen sedan urminnes tid huvudsakligen levde av
vad jorden, husdjuren, jakt och fiske kunde giva, och där ömse-
sidiga rättigheter grannarna emellan småningom ordnats genom
gammal hävd. På Island var ju ställningen mera exceptionell un-
der de första generationerna efter landnåmet. A tt av islänningar-
nas inbördes fejder under "sçguçld" sluta till ställningen i de nor-
diska huvudlanden med deras fastare, mera enhetliga befolkning,
är väl lika olämpligt som att bedöma 1800-talets europeiska kul-
turtillstånd efter skildringar från den "vilda västern" i Amerika
eller av fribytarlivet i Australien.
Men på samma gång som jag uttalar min farhåga för att
förf. i åtskilligt har allt för mycket generaliserat, vill jag med
glädje erkänna, att många av hans resultat synts mig vara över-
tygande, så t. ex. hans utredningar av pliktkänslan hos de gamle,
av begreppet "lycka", av ödestron m. m.
Så vitt jag kan döma, är "Lykkemand og Niding" en bok,
som bör verka väckande och eggande till fortsatt undersökning av
det svåra och viktiga ämnet. A tt framställningen stundom inbju-
der till motsägelse och efterprövning, blir ju på sätt och vis en
fördel. Det energiska i framställningssättet skall väl i sin mån
bidraga till att locka mången till läsning. Och har man läst denna
"Første Bog", avvaktar man med nyfikenhet utkommandet av den
nästa.
Göteborg dec. 1910.
Gustaf Cedersehiöld.
A n d r. H eusler: Lied und Epos in germanischer Sagendich-
tung. Dortmund 1905 (Ruhfus).
Forf. til denne lille, klart præciserede afhandling, som des-
værre ved et tilfælde først nu finder omtale her, går ud fra an-
skuelser, som prof. K er har udtalt i sin bekendte bog Epic and
Romance (1897), idet han dels vil uddybe dem, dels give korrek-
tiver til de der udtalte tanker. Som titlen antyder, går under-
søgelsen ud på at vise, hvorledes forholdet har været mellem ’sang*
(lied) og ’epos’, hvorledes man kommer fra ’sang’ til ’epos’. Forf.
vender sig da først mod Lachmanns bekendte teori, som han kal-
der ’samlerteorien’, ifølge hvilken et epos kun skulde være en
samling af ’sange’ mere eller mindre mekanisk forbundne og ord-
ARXIV FOK XO X D ISI FILOLOOI XXVII, XT V O U D XXIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
