Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VG-Lrs hist. 57
Efter Eskil upptager lagmanslängden blott två lagmän,
Gustaf och Folke. Den förre säges vara spakær mapær ok
rætwis. Efter den senares namn skrives också en kort ka-
rakteristik, och sedan säges: toko marghir hedpær a f warum
laghum, oc frillubörn gengu ffra arwi sinum.
Schlyter har påpekat, att detta ställe icke ger någon
mening. Och redan Rugmann har försökt en emendation,
som vunnit Ihres stöd. Att säga, att många haft heder av
lagen, är ju i och för sig ej orimligt, ehuru mera platt än
vad som för övrigt står i lagmanslängden. Men om man
fattar saken så, så blir tillägget om frillobarn meningslöst.
Rugmanns avskrift har marghœr hepnœr, då översättningen
blir: många hedniska bruk. På detta sätt skulle det stå:
de togo många hedniska bruk ur vår lag. Som exempel
därpå blir uppgiften om frillobarns arv fullt begriplig. Hecf-
nœr är pluralis av heðni, isl. heiftni ’skik eller gjærning, som
er ejendommelig for hedningerne’. Detta ord förekommer i
Njåla kap. 106, som det synes i varianterna och om blods-
hämnd (jag har här blott handupplagan tillgänglig). Hos
Are förekommer det, Isl. kap. 7 om blot, där det heter: en
sipœr fóm vetrom vas su Jieiþni af numin sem onnur. (Möbii
uppl.) Ordet är här uppenbarligen brukat i sådan betydelse,
att bildningen av plural ligger nära till hands. Tilläggas
bör, att de ändrade ändelserna kunna i förlägget ha stått
med förkortningstecken, som kunnat upplösas på olika sätt.
Själva faktum, att vid tiden före och omkring 1250
(Lagman Folkes tid) *) ett livligt rättsbildningsarbete pågick,
är väl bestyrkt. Såsom allbekant är, besöktes vårt land 1248
av Legaten Yilhelm av Sabina, och bland dennes föreskrif-
ter var även den, att biskoparna med snaraste skulle skaffa
sätt, betyder naturligtvis ingalunda, att mekaniska inflytelser gjort sig gäl-
lande vid lagarnas redaktion (Taranger) utan kan lika väl bero på gemen-
samhet. i urgamla rättssedvänjor.
*) Efterträdaren Peter Næf nämnes utan lagmanstitel 1246 (DS 339)
och med sådan 1251 (DS 387).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
