Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 Beckman: Till VGrL:s hist.
thet toglfi at hwario i kyrkiu garth grafua oc ey arff taka.
M. a. o. lagen har vid tiden för nedskrivningen av origina-
let till denna kodex ansett nöddopet tillräckligt fór att låta
barnet vila i vigd jord men icke för att vindicera det arvs-
rätt. Blott så småningom har dopet som arvskvalifikation
blivit fullt tillräcklig. Yi kunna alltså här notera ännu
en punkt, där lagen undergått en revision i den anda, som
Lagmanslängden avser i sina ord om Lagman Folke. Och
vi ha fått ännu ett bevis, att fragmentet är äldre, än B 59.
I stället fór ett gammalt hedniskt institut har trätt den nya
kristna princip, som Jydske lovs prästerlige redaktör (1241)
ansett sig böra ställa allra först i lagen: Barn, of thæt vor-
thær kristnœt, standee arf ok æi ældeer.
Ett par anteckningar böra ännu göras, innan vi lämna
fragmentet. Först om dess språk. Bland de egenheter, som
man velat förklara genom en rent tillfällig inflytelse av en
norsk renskrivare, är väl bibehållandet av diftongen ei en
bland de mest uppmärksammade. Det bör emellertid ihåg-
kommas, att vi ännu den dag i dag ha diftongen ei (ai) kvar
i sydvästgötska mål. Omöjligt är icke att någon dylik dia-
lekt kunnat påverka skrivseden hos lagman Eskil. Yar Eskil
bodde, veta vi icke. Yi ha att gissa på de talrika egen-
domar, som tillhörde dels hans släkt, folkungarna, dels Fru
Kristinas (den Erikska ätten). Båda ätterna ha tydligen
haft vitt spridda domäner. Bland de erikska domänerna vill
jag erinra om Eriksberg i Gäsene, där Knut Eriksson (Fru
Kristinas morbror) dog efter att bl. a. ha. skänkt den ny-
byggda kyrkan ett ännu bevarat relikskrin. I Eriksberg torde
nu icke finnas diftonger, men avståndet från de trakter, där
dessa ännu leva, är blott några få mil *).
*) Nuvarande gränser för diftongområdet känner jag ej, men enligt
Gyllenhaal i Landsm. 1909, s. 86 skulle detsamma ännu på 1770-talet ha nått
till Jäla (strax öster om Eriksberg) samt Börstig (öster om Jäla). — Sedan
ovanstående skrevs, har jag fått del av J. Svennings avhandling i Lands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
