Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VGrL:s hist. 97
stadga. Egendomligt nog följer nu en ganska lång tid, då
ifrågavarande ljud skrives på annat sätt, t. ex. sif/hwah-
stadhum, säkkistadum. Typen J kommer emellertid igen i
senare diplom från och med nr 1587 (1308) och nu ha vi
en serie med synnerligen talrika skrivningar av här ifråga-
varande art. Såsom synnerligen rikhaltiga nämner jag nr
1599 (1308), 1619, 1620, 1622, 1779 (där jag särskilt an-
tecknar ordet guftem) 1837 (år 1312).
Regelbundenheten är i dessa brev så stor, att jag icke
anser mig böra upptaga utrymme med en uppräkning af fal-
len. Ett och annat d eller dh dyker ju upp även i dessa
brev. Men undantagen av denna art äro få, och vad viktigare
är, det finnes, såvitt jag kunnat se, icke ett enda fall, där cf
använts på ett sätt, som tyder på att man varit okunnig om
detta teckens betydelse. Det betyder aldrig explosivan (isl.
d), aldrig den klanglösa frikativan (isl. p), och det ingår
aldrig i de digrafer (d/>, Jä), som äro så allmänna hos skri-
vare, vilka äro främmande för J-typens egentliga ljudvärde.
I intet av dessa brev förekommer typen p. Den klang-
lösa frikativan har genomgående tecknet th. Man kan lätt
förstå denna ståndpunkt. Th var en i latinet förekommande
digraf; då man fann sig kunna reda sig med den, ansåg man
onödigt taga till en för latinsk skrift främmande typ. Bland
exemplen anför jag blott Thwernß.
Samtidiga brev, t. ex. från Strängnäs (1947), och från
Uppland (t. ex. 1885) innehålla ofta p som tecken för båda
de interdentala frikativorna. Någon följdriktighet har jag
här icke kunnat spåra.
Även de talrika breven från Gudhems kloster, ha annan
skrivsed än Brynolfs kansli, såsom ses just av klostrets eget
namn (Gudhem, någon gång Guthem, aldrig här Gu&em).
Om förlägget till B 59 a har redan talats.
Jag antydde, att ^-typen var främmande för de här be-
rörda brynolfska breven. Senare träffa vi en liten urkund
ARKIV FÖR MUKDISK FILOLOGI XX V III, MÏ FÖLJD XXIV. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
