Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjelmqvist : Anmälan. 107
(a. 123), år 994; i det äldre verket (I: 551) säges hans död ha in-
träffat 994 1. 995.
Förr (I: 574) förklarade F. J., att Þórdr Kolbeinssons Beig-
>å två och en half vers när; nn (s. 129) anser
Yöluspå en skamma säges s. 154 icke vara äldre än från det
tolfte århundradet; I: 204 begränsas affattningstiden till det tolfte
århundradets sista hälft.
I fråga om den strof, som finnes af den Harald Hårfager
tillskrifna Snæfrídardrápa, har F. J. förr (I: 426) sagt, att intet
låter sig invända mot dess äkthet; i här anmälda arbete (s. 94)
har han, såsom Y. Nielsen påpekat (se Sproglige og historiske af-
handlinger viede Sophus Bugges minde s. 156), uttalat sig med
större försiktighet.
Uppställningen i de båda litteraturhistorierna är ej alltid
densamma. Se t. ex. redogörelsen for den norska litteraturen un-
der den andra perioden.
Yid karakteriseringen af författare och skrifter har Finnur
Jonsson endast sällan nöjt sig med så färglösa och tämligen intet-
sägande bestämningar som ”utmärkt”, ”god”. I de allra flesta fall
har han — trots den knappa form, som arbetets plan ålade honom
— lyckats att få fram de för en författare, en dikt o. s. v. mest
karakteristiska dragen. Såsom särskildt tilltalande må framhållas
redogörelserna för skaldepoesien (ss. 78—90) och sagorna (ss. 203
—233).
Betecknande för författarens skarpt förståndsmässiga läggning
är den vikt han faster vid logiskhet såsom ett villkor för den
estetiska njutningen: ”Underholdende kunde det [d. v. s. framställ-
ningen i ”Fornaldarsagorna”] måske nok siges at være, når det
hele var logisk sat sammen og godt fortalt” (s. 331). Jfr att han
med en viss förkärlek framhåller, att det eller det sagaverket har
ett ”velbegrundet sammenhæng fra først til sidst” (s. 262), är ”eb
sammenhængende klart, logisk .. hele” (s. 263) o. s. v.
Såsom en förtjänst må framhållas, att författaren ganska ofta
illustrerat sin framställning med upplysande citat (särskildt beträf-
fande skaldepoesien, se t. ex. s. 118, 121, 125, 126, 127 o. s. v.).
Säkerligen skulle framställningen vunnit i tydlighet, om författaren
kunnat meddela ännu flere litteraturprof (t. ex. i fråga om lag-
språket).
Finnur Jönssons stil är jämn och flärdfri. Vid sidan af de
försiktiga allmänna uttrycken, som äro ganska talrika: i det hele,
i alt væsenligt o. s. v., märkes då och då ett sikkert, ett utvivlsomt,
som låter oss se, huru viss författaren är i sitt sinne. Äfven då
ett sådant ord snarast bör betraktas såsom ett utslag af författa-
rens subjektivitet, väger det med all den pondus, som med rätta
tillkommer Finnur Jönsson såsom den förnämste kännaren af den
norröna litteraturen.
bevarats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
