Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läffier: Getspeki Heidreks. 125
ligger i det nyss sagda: lemr vit (Bugge sätter ock : efter
. . . mannavit i H) — hvarvid då gåtans ortfa tefill och ortfa
upphefill uppfattas som just det som ligger i lytfa lemill —,
så må härtill anmärkas, att med denna uppfattning måste i
orden ortfa upphefill inläggas betydelsen af en pratsamhet,
som Öfvergår till meningslöst snack. Men detta är tydligen
att inlägga i orden ortfa upphefill mer än därmed varit af-
sedt. Jag tror, att med orden ortfa tefill och ortfa upphefill
ursprungligen afsetts de första lindrigare verkningarna af
öldrickandet, som allt efter de drickandes ölsinne visa sig
antingen i en sådan svårighet att tala, att den öfvergår i ren
tystnad — ortfa tefill betyder ju: ordens häftare —, eller
ock i en stor pratsamhet — ortfa upphefill är ju: ordens
(talets) befrämjare, upplifvare.
Fastän nu i båda sagoredaktionerna öfverensstämmelse
råder i fråga om den nu tadlade uppfattningen af orden
lytfa lemill (och ortfa upphefill), så kan det väl antagas,
att den icke tillhör den ursprungliga sagan, utan blott
yngre bearbetningar däraf. Det synes troligt, att svaren ur-
sprungligen i de fall, där sådant kunnat ske och där ej
någon utförligare förklaring behöfts, utgjorts af endast ett
substantiv, utmärkande det i gåtan afsedda begreppet. (Hein-
zels förmodan, Sitz. ber. d. phil.-hist. Cl. d. Kais. Ak. d.
Wissensch. b. 114, s. 443, att poetisk form bör ha varit
den ursprungliga för svaren, kan jag ej dela *)). Så är ock-
så i flera fall ännu förhållandet i handskrifterna, antingen i
båda, eller i endera. Så i R gåtan 6 : kaungurouur, i afskr.
af H g. 14: köngurvåfa (visserligen här med en inledande
fras, som dock ej förklarar gåtan); i R g. 20: hylgjor, i af-
skr. af H g. 22: bårur, i afskr. af H g. 13: çr (fins ej iR );
i R g. 27: kÿr, medan afskr. af H g. 13 har en utläggning
efter ordet kyr\ i afskr. af H g. 20: rjúpur, medan R g. 18
’) De i äldre upplagor förekommande versifierade svaren på gåtorna
i ”Getspeki” härröra, som beiant, från nyare tid.
.ARKIV FOR KORDISK FILOLOGI X X V III, KT FÖLJD XXIV. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
