- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
126

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126 Läffter: Getspeki Heidreks.
här har en utläggning efter ordet. Jag förmodar därför, att
svaret här endast ursprungligen varit mungåt. Dess verkningar
voro allt för välbekanta, för att närmare utläggning här skulle
från början ha behöfts. Den har tillkommit först, då sagans
bearbetningar erhöllo den ordrikedom, hvaraf ju samtida och
likartade litteraturalster utmärkas. Som man ju numera icke
antager någon för båda handskrifterna gemensam uppteck-
ning af sagan som närmaste gemensamma källa (se Finnur
Jónsson, Litt. Hist. 2: 838—840), så får det väl antagas,
att i den yngsta muntliga bearbetning af sagan, som torde
ha varit gemensam för både R och H, nu angifna utbrode-
ringar och omtydningar af gåtans svar tillkommit. [Jfr nu
Boer i Aarb. 1911, s. 76 f.]
Likaså får det antagas, att i denna muntliga bearbet-
ning redan omställningen af verserna egt rum. Denna måste
ju senast sättas till första början af 1300-talet (då Hauks-
bók anses ha tillkommit 1323—29; se Finnur Jonsson, In-
ledning, s. CXXXYII, till Hauksbók). Det är anmärk-
ningsvärdt, att så tidigt ett sådant förbiseende af rimmets
— allitterationens — fordringar och ljódaháttstrofens riktiga
byggnad kunnat ega rum.
Heusler och Ranisch påpeka, a. a. s. XCI, åtskilliga
fall, då gemensamma fel i strofernas ordalydelse förekomma
i båda sagoaffattningarna, hvilka då också kunde förmodas
ha funnits redan i den yngsta muntliga traditionen; några af
dessa fall äro dock betydelselösa.
Ett fall (afskr. af H g. 6: 4, R g. 23) rör just allitte-
rationens försämring, men är icke fullt säkert — det antages
dock äfven af Bugge —, enär h ju af Bugge och andra
anses kunna allitterera med begynnande vokal *) (och ”half-
vokal”; jfr Bugges utg. s. 240, n.).
1
) Härom råda dock olika meningar bland metrikerna. Gering, Ljódah.
§ 23, § 97, a. 4 (båda fcill Vafþm. 5: 4—5). § 130, a (till Lokas. 14: 3, dar
dock G:s emendation Hîés hçll of kominn synes betänklig, då guden eljest

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free