Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152Beckman: Till VGL:s hist.
styrka, att den låg rätt. I så fall skulle naturligtvis grän-
sen bestämmas och högtidligen stadfästas.
Till lagterminologien ger även detta brev ett par bi-
drag. Ganga gränsbesiktning (av parternas ombud eller av
synemän?) och grima något slags gränsmärke äro ord, som vi
eljes icke möta 1). Detsamma gäller opret, rätlinigt, snör-
rätt; synonymen synret finnes däremot i ÖGL, som också
har en avledning synretta, rät linie mellan två råmärken.
Ett alldeles liknande mål mellan Kåkinds härad och
Gudhems kloster avdömes enligt DS, nr 836 av Eskils efter-
trädare, som är både häradshövding i Kåkind och lagman i
Västergötland. Detta brev är dock knapphändigare; det har
intresse huvudsakligen därigenom, att man ser, att målet be-
handlats först å häradsting (consilio sapiencium in prouin-
ciali placito conveniencium) och sedan lysts på landsting (in
scarensi placito coram omnibus uesgotis). Detta torde dock ha
skett blott för säkerhets skull. Någon lands asyn torde ej
ha varit vald. Av dessa våra äldsta västgötska rättskällor
få vi alltså veta, att vissa lagtermer ägde laga giltighet, som
icke ingått i vår codex, att till och med en eller annan for-
mel torde ha ägt sådan giltighet, utan att den blifvit i vår
handskrift införd. Däremot ge de ingen anledning att an-
taga någon nämnvärd materiell ändring från lagman Eskils
tid till handskriftens i de av breven berörda rättsinstituten.
I övrigt äro diplomen ganska fattiga på brukbara un-
derrättelser om rättsskicket under 1200-talet. Följande ha
vi antecknat. Lagman Eskils samtida, biskop Bengt gör vid
början av sin ämbetsförvaltning en resa till Rom och hem-
för personligen en hel del brev om stiftets förhållanden.
Blott ett par synas dock beröra västgötsk rättsuppfattning
x) Det är möjligt, att ganga sbst. möter i Hels.-l. JB 16 (om jorde-
tvist) mellan byar. p a skal til gangu oc minnung gangœ. Minnung får
då amenderas till minmmgœr; Schlyter emenderar gangu til gangce. Eller
ock får man antaga, at til styr dativ, då ingen emendation behöves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
