Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VGL:s hist. 153
och rättsskick. Nr 189 ger upplysning om att hnvudtionden
var ett frivilligt åtagande genom beslut av allmogen i Yäster-
götland (se voto voluntarie obligarunt). Nr 196 klandrar
ett i provinsen rådande bruk, att då modern av våda för-
kvävt sitt barn, även fadern fick kyrkligt straff.
Då man erinrar sig, hur rik vår lag är på stadganden
om ansvar även i fall, då ingen verklig skuld, icke ens en
försummelse, föreligger, t. ex. om ansvar för kvarnägaren
för det någon dödats av hans kvarnhjul, eller för en by,
då ett dråp begåtts på dess mark och gärningsmannen var
obekant, så finner man, att nästan med nödvändighet någon
vådabot bort erläggas för sådant fall. Då man vidare er-
inrar sig, att kvinnan enligt lagen är i princip övermaga
och mannen skyldig böta för henne, så inser man, att det
postulerade bötesansvaret måst påvila mannen. Med v. Amira1)
anser jag mig härav kunna sluta, att ett äldre stadgande
om vådabot av fadern för det fall, att barn blivit förkvävt
av sin moder, funnits och inverkat på stiftets äldre kyrko-
rätt. Om åter ett sådant stadgande kommit med vid lagens
skriftliga redaktion eller redan då avskaffats (på yrkande av
biskopen), detta kan naturligtvis icke avgöras.
I betraktande av det stora utrymme, som testamentena
fylla i diplomatariet, skulle man vänta, att rätt många så-
dana skulle visa, om västgotalagens bestämmelser i detta fall
blivit iakttagna. Fallen äro dock få, intet enda härrör från
Lagman Eskils livstid. Ett och annat har dock gjorts ”he-
redibus assentientibus”, t. ex. det i nr 303. Nr 457 står i
mycket bestämd strid mot västgotalagens föreskrift, till och
med i den form, lagen fått i sin yngre redaktion. Det ut-
färdas af Bengt Sigtryggsson, sedan denne träffats av sin
sista sjukdom (gravissima infirmitate depressus), och det säger
ingenting om arvingarnas begivande. Men det åberopar ka-
nonisk rätt (Testamentum legitime et cano nice factum).
*) Nordgermanisches Obligationenrecht, I, s. 403.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
