- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
183

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Nord. ord o. uttryck. 183
lusten i ord på -(g)isl och -geirr, dvs. i namn sådana som
isl. Apgils : Apils, porgeirr : pórarr. Men även här är det
ju ett ursprungligt g (ej såsom i *cellka etc. ett ursprungligt
k), som förlorats. Dessutom efterföljdes den förlorade kon-
sonanten i Apgils etc. av det palatala i (hvilket icke är fal-
let i *cellka etc.), och orsaken till växlingen porgeirr : pórarr
etc. är själv allt för litet utredd, för att denna växling skulle
kunna belysa den förutsatta Å-förlusten i *œllka (cella) etc.
Av det ovan anförda anser jag framgå, att äldre *œllika
(elliga), Jiarplika (harpliga) etc. icke ljudlagsenligt kunnat
bliva till cella (ella), harpla etc.
Emellertid tarva isl. ella fsv. cella, isl. diar fsv. cellar
ytterligare belysning.
Sverdrup yttrar s. 182: ”Dersom Kocks hypotese er rig-
tig, saa maatte vel netop ella ellar, som er gamle ord, skyl-
des en saadan kontamination som av Kock antat. Men nu
findes intetsteds noget germ. *alið resp. *alioz, og det er der-
for neppe antagelig at der kan have eksisteret et tilsvarende
gn. *elja resp. *eljar, som ved kontamination med eiliga resp.
elligar . . . blev omdannet til ella resp. ellar. Av lydlige
grunde kan heller ikke ella, ellar, som Uhlenbeek synes at
mene . . ., svare til got. alja resp. oljar*.
Jag förstår knappast detta Sverdrups resonnemang, och
jag menar, att man just är berättigad antaga existensen av
de förliterära nordiska formerna *elia, *elian.
De gotiska orden alja ’ausser’, aljar ’anderswo’ visa just,
att man sedan gammalt i de germanska språken hade icke
blott sammansatta partiklar, i hvilka det germ, adjektivet
*aliaz (lat. alius) ingick såsom första kompositionsled (jmf.
got. aljaleikö anders’ etc.), utan också osammansatta med
detta adjektiv samhöriga partiklar. Under dessa förhållanden
är det antagandet fullt berättigat, att man på sen urnord.
(samnord.) tid havt partiklarna *celia och *celian, båda med
betyderna ’eljest’ och ’eller’, men att dessa partiklar under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free