Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Nord. ord o. uttryck. 195
skan använder alltjämt både ihukommelse ’det at ihukomme,
minde, erindring, amindelse, eftermæle’ och hukommelse ’den
sjælsevne at kunne genkalde i mindet ngt forbigangent, huske
ngt lært el. oplevet’.
I nydanskan akcentuerar man alltjämt ihukommelse, hu-
kommelse med fortis på antepenultima, och utan tvivel har
man i äldre svenskan använt motsvarande akcentuering av
ihugkommelse, hugkommelse; jmf. den ännu av Weste (1807)
använda akcentueringen framhä’rdelse, korsfästelse etc. (Kock,
Svensk akcent II, 210). Möjligen använde man i äldre
svenskan också akcentueringen ihúgkommelse (jmf. den ännu
fakultativt använda och även av Weste brukade akcentue-
ringen ihå’
gkomma), men ett uttal med fortis på första sta-
velsen av ihugkommelse brukades säkerligen icke.
Då man under sådana förhållanden använde det gamla
uttrycket N. N. högloflig ihugkommelse (med akcentueringen
ihugkommelse [eller ihugkommelse]), så var det ytterst natur-
ligt, att man uppfattade detta såsom N. N. högloflig i hug-
kommelse *), dvs. att första stavelsen i- fattades såsom pre-
po8itionen i och högloflig fattades (icke såsom attribut till
ihugkommelse, utan) såsom attribut till N. N. Detta var så
mycket naturligare, som vid denna tid (efter de gamla böj-
ning8ändelsernas sammanfallande resp. förlust) intet angav,
att högloflig ihugkommelse egentligen var en gammal genitiv-
konstruktion.
Såsom vi nyss ovan sett, användes stundom såsom all-
deles parallela uttryck i en och samma sats högloflig i åmin-
nelse och högloflig i hugkommelse. Uttrycken hade ju samma
innebörd. Sedan därför det äldre högloflig ihugkommelse för-
ändrats till högloflig i hugkommelse, så var det helt naturligt,
att man i analogi med detta senare uttryck förändrade det
]) Huru klart det stod för medvetandet, att i i ordet ihoghkommélse
egentligen var ett självständigt ord, visar skrivsättet °*til en åminnelse och
j hoghkommelse (O. Petri Männ. ärl. skap. 45).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
