Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Nord. ord o. uttryck. 20S
synnerligen starkt inflytande från deras germanska grannar,
svenskar och norrmän, och då man på lapskt område finner
flera minnen om pelare eller stolpar, använda för kultända-
mål, har man därför allt skäl misstänka, att också seden
att använda dylika pelare eller stolpar förskriver sig (åt-
minstone delvis) från svenskar och norrmän (jmf. Axel Olrik
anf. st.).
Så berättar enligt J, Quigstad Kildeskrifter til den lap-
piske mythologi (i Norske Yidenskabers selskabs skrifter 1903,
nr 1) s. 10 noten missionären Jens Kildal år 1730 i sitt
”Appendix” följande: ”Der ofres af afgudiske Lapper aarlig
hver Høst en Oxe af Reyn eller andet Fæ til Maylmen Ra-
dien, fordi, at saasom hand er Lappernes øverste Gud, hand
da ikke sikal lade Yerden nedfalde, og at han skal give dem
Lykke til Reyn; og ved Offer-Alteret sættes ham til Ære
en Stytte med en Kløft i Enden, kaldet Maylmen Stytte,
som hand skal opstytte Yerden med, hvilken Stytte skal
være oversmurt med den Oxes Blod, som bliver ham
ofret..
Maylmen Radien betyder ”världens rådare”, och i denna
med den offrade oxens blod smorda stolpe eller pelare hava
vi ett klart exempel på hvilken roll uppresta stolpar kunde
spela i forntida kult. Sambandet mellan denna lapparnas
kult-pelare (Maylmen Radien) och saxarnas irminsúl kan väl
icke häller gärna betvivlas.
En annan uppgift om lapparnas kultförhållanden, hvil-
ken för vår fråga kan vara av intresse, meddelas av Leem
i Beskrivelse over Finmarkens Lapper (1767) s. 437. Om
Sölfar-Kapper, som enligt honom är ”et ved den østre Side
af Porsanger-Fiorden omtrent en halv Miil fra Søen belig-
gende navnkundigt Offersted”, yttrar han följande: ”Jeg haver
selv beseet det; der staar to høye Steene, den eene jevnsides
hos den anden, af hvilke een er med guul Mosse bevoxen.
Hos disse Steene laae Steege-Pinde, de saa kaldede Bassem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
