Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Nord. ord o. uttryck. 213
Karl Gyllenborgs komedi Svenska sprätthöken, som uppför-
des på kungl. teatern i Stockholm 1737. Där säger Junker
Torbiörn, som framställes såsom en typ på en ohyfsad lant-
junkare: ”Ni må så väl kalla mig Munser som Herre: jag
kiännes vid ingendera. Jag heter Juncker Torbiörn, min
Far hette Juncker TorbiÖrn Torbiörnsson af Stollebo, och så
ha vi heta’ från Far til Son, alt sedan Kong Orres tid”
(Akt II, inträdet 8-, s. 161 i Hansellis upplaga; jmf. Sv.
Akad:s ordb. A 2227). I tredje akten, andra inträdet giver
greve Hurtig följande svar till Junker Torbiörn: ”Ja, jag
ska’ tala, så ni ska’ förstå mej. Säi då: skiäms ni intet,
Juncker, at gå så sluskut klädder, som ni giör? Kom väss,
Er råck var giord i Kong Orres tid; fy, livad för flåttiga
hår, orena lintyg, lapputa strumpor, tiocka, plumpa bondskor
med remar u ti. ..” (s. 194 ib.).
Omedelbara intyg föreligga emellertid om att kung Orre
var en populär personlighet åtminstone redan på 1600-talet.
Från denna tid (enligt Klemming från senare hälften
av 1600-talet) forskriver sig den lilla, efter vår tids smak
grova och föga lyckliga skämt-skrift, hvars fjärde upplaga *)
enligt Nordisk familjebok har titeln ”Kung Orres Mandat,
Sampt der hoos K. Orres Wijsa. Såsom ock Itt lönneligit
Samtaal, emellan Iuwan och Jöns som talades medh hwar
andra. Tryckt nu nyligen”. Enligt samma källa lär även
en femte upplaga hava utkommit.
Vidare omtalar Rudbeck i andra delen av sin Atlantica
(tryckt 1689) s. 228 Kung Orres Mandat i följande sam-
manhang:
”Är och ännu mest hoos alle Bönder den seden, att när desse
19 Juledagar äre förbij, så föres ett giestebodz krijg, i det Huus-
bonden kommer in i giestebodzstugun, och hugger en yxe mitt
på golföret fast, hwilken Stugupijgan effterfölier med Soopqwasten,
Kokerskan med knifwen och stekespettet, Drengen med syltan
*) Jag har havt tillfälle se blott ett Uppsala universitetsbibliotek till-
hörigt exemplar utan titelblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
