- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
239

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skulerud : Pron. hvar. 289
og r er svundet i efterlyden. Sinlgn. prof. Axel Kock i Sv.
ljudhist. I § 303 slutning.
I Telemarken svarer dågårt til det utfyldende adver-
bium ”fulla”, ”daa visst”. Se N. O. under dogort Det lig-
ger nær at sammenligne dette med det gammelnorske uttryk
at só-goro (== gçrvo), hvor goro (gçrvo) er dat. sing, neutr.
av gort (fortids particip av gera), som kunde foreligge i
dogort 2det led. 1ste led kunde være adverbiet på.
En anden mulighet er imidlertid at det kunde være
samme ord som pegar, med tillagt t som vi finder oftere i
adverbier; saaledes sier de jamvæft i Nedre Telemarken =
jamvel (gin. jafnvel). Betydningsovergangen — fra pegar
til dogort — kan være formidlet gjennem uttryk som: ”Det
skal dågårt ikkje bli lengje til”, som kan tænkes opstaat ved
sammendragning av to sætninger ”Det skal bli straks; det
skal ikke bli længe til”, pegar, hvor pe forholder sig til
på, ”da”, som den indogermanske pronominalstamme se, an-
gelsaksisk se, forholder sig til gin. så, ”den”, er et nordisk
motstykke til det tyske sogar; uttrykket at so-goro er en
nyere, mere gjennemskinnelig form for det begrep som egent-
lig laa i pegar. Saaledes forstaar man de forskjellige be-
tydninger.
Lydutviklingen pegar > pagar > dogort biir en slaaende
parallel til den ovenfor ved mega paaviste. Den skyldes de
samme aarsaker.
2. I stavelse med konsonant -b w, v foran vokalen.
Eks. kvald av kveld (med opr. e) i Ulvik, Harang.
Formen kvald brukes bare i 2det sammensætningsled : igjær-
kvald (o: igaar-kveld)’, ellers heter det kveld.
Overgangen e œ) > a i dette ord tør være meget
gammel. Prof. Axel Kock har i Arkiv for nordisk filologi,
bd. YII (ny føljd III) s. 175 flgnd. eftervist formen kvald
som 1ste sammensætningsled i mandsnavnet Qualdolver (-^ gin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free